Deklarera dina kryptotillgångar – tänk på det här!

Har du handlat, bytt eller betalat med kryptovalutor som Bitcoin, Ethereum eller andra kryptotillgångar under 2024? Kryptovalutor har blivit allt vanligare att investera i och skattereglerna upplevs ofta vara krångliga. Därför är det viktigt att du deklarerar dina transaktioner korrekt och i god tid. I den här artikeln ger vi dig en översikt över hur kryptotillgångar beskattas och vad du behöver tänka på inför deklarationen.

Vad är kryptotillgångar?

Kryptotillgångar är digitala eller virtuella tillgångar som använder kryptografi för säkerhet. De bygger ofta på blockchain-teknik och kan representera olika typer av värde eller rättigheter. Kryptovalutor är en underkategori av kryptotillgångar och är specifikt utformade för att fungera som ett medium för utbyte. Några av de mest kända exemplen på kryptovalutor är Bitcoin och Ethereum.

Kryptovalutor fungerar ofta decentraliserat, vilket innebär att de inte kontrolleras av någon central myndighet, såsom en regering eller centralbank. Istället använder de decentraliserade nätverk baserade på blockchain-teknik för att möjliggöra och registrera transaktioner.

Kryptotillgångar kan också innefatta andra former än valutor, såsom tokens som representerar en andel i ett projekt eller en rätt till en viss tjänst, ofta genom så kallade initial coin offerings (ICOs) eller security token offerings (STOs). Även stablecoins eller NFT (non-fungible tokens) är alternativa kryptotillgångar. Kryptotillgångar kan användas för att köpa, sälja, byta, låna, låna ut eller betala för varor och tjänster. De kan också erhållas genom att delta i nätverkets aktiviteter, till exempel mining eller staking.

Hur beskattas kryptotillgångar?

Kapital

Skatteverket betraktar kryptotillgångar som andra tillgångar och inte som valutor, delägarrätter eller fordringsrätter. Det innebär att varje gång du avyttrar en kryptotillgång, till exempel genom att sälja, byta eller använda den för betalning, ska du beräkna en kapitalvinst eller förlust. Kapitalvinsten är skillnaden mellan försäljningspriset och omkostnadsbeloppet (genomsnittligt anskaffningsvärde).
Vinster och förluster måste redovisas var för sig om du planerar att kvitta dina vinster mot förluster. Det innebär att om du har gjort både vinster och förluster på dina kryptotillgångar under året, kan du inte kvitta hela förlusten mot vinsten.

Exempel – kvittning av vinst mot förlust

Om du har gjort en vinst på 10 000 kronor och en förlust på 10 000 kronor, kan du bara dra av 7 000 kronor av förlusten (70 procent av 10 000 kronor). Detta innebär att du fortfarande måste betala skatt på 3 000 kronor (10 000 kronor vinst - 7 000 kronor avdragsgill förlust). Därför är det viktigt att planera dina transaktioner noggrant för att minimera skatten du behöver betala. Skattesatsen är 30 procent.

Tjänst, Näring eller Ränta

Det finns särskilda regler, riktlinjer och praxis som gäller för olika typer av transaktioner med kryptotillgångar. Om du lånar ut kryptovaluta och får ränta, ska du vanligtvis ta upp ränteinkomsten som ränteinkomst. Men beroende på hur utlåningen sker, kan det i vissa fall betraktas som en avyttring.

Om du får kryptotillgångar som betalning för varor eller tjänster, ska du i vissa fall ta upp värdet på varan eller tjänsten som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Men om du till exempel säljer en privat begagnad bil på en digital försäljningsplattform och får 50 000 kronor i Bitcoin, ska inte hela köpeskillingen beskattas som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet, eftersom din försäljning inte uppfyller kriterierna för att vara näringsverksamhet (om du inte köper och säljer bilar regelbundet). I detta fall blir 50 000 kronor anskaffningsvärdet för de Bitcoin du får. Det innebär att ingen skattekonsekvens uppstår direkt vid försäljningen av bilen, utan först vid ett senare tillfälle när du växlar, säljer eller använder Bitcoin.

Exempel - köp och försäljning av Bitcoin

För att illustrera hur beskattningen av kryptotillgångar fungerar i praktiken kan vi ta ett exempel på köp och försäljning av Bitcoin.

Du har köpt 0,3 Bitcoin för totalt 85 000 kronor. Ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp per 0,1 Bitcoin är därmed 28 333 kronor.

Första försäljningen: Du säljer 0,1 Bitcoin för 45 000 kronor. Ditt omkostnadsbelopp för 0,1 Bitcoin är 28 333 kronor, vilket innebär att du får en beskattningsbar vinst på 16 667 kronor.

Andra försäljningen: Du säljer ytterligare 0,1 Bitcoin för 33 000 kronor. Ditt omkostnadsbelopp för 0,1 Bitcoin är 28 333 kronor, vilket innebär att du får en beskattningsbar vinst på 4 667 kronor.

Tredje försäljningen: Du säljer den sista 0,1 Bitcoin för 20 000 kronor. Ditt omkostnadsbelopp för 0,1 Bitcoin är 28 333 kronor, vilket innebär att du får en kapitalförlust på 8 333 kronor.

Ditt netto vid försäljning av Bitcoin uppgår till 13 001 kronor (16 667 kronor + 4 667 kronor - 8 333 kronor), men eftersom du har sålt Bitcoin med både vinst och förlust måste du deklarera vinster och förluster för sig för varje kryptovaluta. Totala vinster uppgår till 16 667 kronor + 4 667 kronor, och din totala förlust är 8 333 kronor. Eftersom förluster endast får dras av till 70 procent, är din avdragsgilla förlust 5 833 kronor (70 procent av 8 333 kronor). Din skattepliktiga vinst blir därmed 16 667 kronor + 4 667 kronor - 5 833 kronor = 15 501 kronor.

Det innebär att de totala bruttovinsterna redovisas i ruta 7.5 (21 334 kronor = 16 667 + 4 667) och bruttoförlusterna i ruta 8.4 (8 333 kronor).

Deklarera kryptotillgångar – Blankett K4, Sektion D

För att deklarera dina kryptotransaktioner korrekt behöver du följa dessa steg:

1. Samla transaktionshistorik och underlag. Du bör spara alla kvitton, fakturor, kontoutdrag och andra dokument som visar dina köp, försäljningar, byten, betalningar och andra transaktioner med kryptotillgångar. Det är viktigt att du kan visa omkostnadsbeloppet och försäljningspriset för varje transaktion vid en eventuell granskning av Skatteverket. Du kan använda handelsplattformar eller plånböcker som kan generera automatiska underlag och exportera transaktionshistorik regelbundet. Men det är viktigt att säkerställa att underlaget stämmer och redovisas korrekt.
   
   
2. Beräkna kapitalvinst eller förlust. Du behöver använda genomsnittsmetoden för att beräkna omkostnadsbeloppet för varje kryptotillgång. Det innebär att du delar det totala anskaffningsvärdet med det totala antalet enheter. Sedan beräknar du kapitalvinsten eller förlusten som försäljningspriset minus omkostnadsbeloppet. Du kan använda skatteverktyg eller programvara som kan automatisera beräkningarna och simulera olika skattesituationer.
   
   
3. Fyll i K4-blanketten och inkomstdeklarationen. Du behöver fylla i K4-blanketten för att redovisa dina kapitalvinster och förluster från kryptotransaktioner. Du går till sektion D i K4-blanketten och anger antal/belopp i utländsk valuta, försäljningspris, omkostnadsbelopp och vinst eller förlust. Du behöver också fylla i inkomstdeklarationen för att redovisa eventuella inkomster från mining, staking, utlåning eller betalning med kryptotillgångar. Du anger dessa inkomster i sektion 1, 7 eller 9 i inkomstdeklarationen beroende på om de är inkomst av tjänst, ränteinkomst eller inkomst av näringsverksamhet.

Råd och tips inför framtiden

Håll dig uppdaterad om de senaste skattereglerna och uppdateringarna från Skatteverket och internationella organisationer som OECD och EU. Det kan finnas nya regler eller tolkningar som påverkar din skattesituation.

Konsultera en skatterådgivare som är specialiserad på kryptotillgångar och har erfarenhet av internationella transaktioner. En skatterådgivare kan hjälpa dig att navigera i det komplexa regelverket för att undvika eventuella fallgropar eller påföljder.

Som med andra kapitaltillgångar kan vinster och förluster kvittas, därför kan det finnas anledning att planera transaktioner även med kryptotillgångar för att landa i en effektiv skattesituation. 

Vi på PwC har lång erfarenhet och kompetens inom upprättande av privatdeklarationer och kan hjälpa dig med alla dina frågor och behov. Kontakta oss gärna för mer information och rådgivning.