CFC-reglerna anpassas till direktivet mot skatteundandraganden

Regeringen föreslår att de svenska CFC-reglerna anpassas till EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär i korthet stora förändringar i den vita listan, att gränsen för intressegemenskap sänks och att royaltyinkomster kommer bli föremål för CFC-beskattning framöver. De nya CFC-reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Gällande CFC-regler

CFC-reglerna innebär förenklat att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer hos den utländska juridiska personen. Beskattning sker oavsett om beloppet tas ut eller inte. En inkomst ska inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen är hemmahörande i ett land som finns med i bilaga 39a kap. IL (vita listan) och som inte omfattas av i listan angivna undantag. Vidare undantas lågbeskattad inkomst hos en utländsk juridisk person hemmahörande inom EES förutsatt att den utgör en verklig etablering.

Bakgrund

Bakgrunden till anpassningen av de svenska CFC-reglerna i linje med direktivet mot skatteundandraganden är OECD:s BEPS-projekt och rekommendationen att utforma effektivare CFC-regler (BEPS Action 3). Utgångspunkten i hela BEPS-projektet är att ta fram regler som förhindrar att skattebasen minskas.

Regeringen har som en följd av detta gått igenom CFC-reglerna för att stämma av om svensk rätt behöver anpassas för att säkerställa efterlevnad av direktivet. Nedan redogörs för förslaget i korthet.

Delägare i CFC-bolag (kontrollkravet)

Enligt direktivet anses en person vara delägare i ett CFC-bolag om denne;

1. kontrollerar minst 50 procent av kapitalet eller av rösterna i ett subjekt eller
2. har rätt att motta mer än 50 procent av ett subjekts vinst. Länder får dock tillämpa en lägre grad av kontroll för att säkerställa en högre skyddsnivå.

Enligt det svenska kontrollkravet anses en skattskyldig vara delägare i ett CFC-bolag om denne innehar eller kontrollerar andelar eller röster om minst 25 procent.

Regeringen bedömer att den svenska regeln med en lägre grad av kontroll är förenlig med direktivet även om situation 2 ovan inte omfattas.

Definition av intressegemenskap – fler kommer att omfattas

Enligt direktivet avses med närstående om ett subjekt eller en fysisk person innehar eller kontrollerar minst 25 procent (direkt eller indirekt) i ett annat subjekt eller har rätt att motta 25 procent av vinsten.

I Inkomstskattelagen (IL) uppkommer intressegemenskap om personerna är moder- och dotterföretag eller står i huvudsak under gemensam ledning eller vid innehav eller kontroll av minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen (gäller både juridiska och fysiska personer).

Regeringen föreslår att procentsatsen sänks till 25 procent för att uppfylla direktivets krav.

För att säkerställa att begreppet i huvudsak gemensam ledning stämmer överens med begreppet närstående görs ett tillägg enligt vilket två personer är i intressegemenskap om de är juridiska personer och en fysisk eller juridisk person direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i personerna.

Bilaga 39a till IL undantag från lågbeskattad inkomst

Enligt gällande bestämmelser ska lågbeskattad inkomst undantas från CFC-beskattning om den utländska juridiska personen är hemmahörande i ett område som anges i bilaga 39a till IL (och som inte omfattas av där angivna undantag).

Stora förändringar föreslås. Bilaga 39a IL uppdateras så att länder med skattesystem som inte per automatik kan anses godtagbara ur ett CFC-perspektiv helt undantas från listan (det vill säga länder som i princip inte har någon bolagsskatt eller tar ut en mycket låg bolagsskatt). Vidare kommer många länder på vita listan endast omfattas delvis (gäller även EES-bolag) (det vill säga länder med reguljära bolagsskattesystem med inslag av gynnsamma skattemässiga regler för finansiell verksamhet eller låg bolagsskatt).

Länder såsom till exempel Malta undantas eftersom det anses ha ett ej godtagbart skattesystem ur ett CFC-perspektiv. Detta innebär att en delägare i en utländsk juridisk person på Malta med lågbeskattade inkomster som idag undantas från CFC-beskattning framöver kommer att bli föremål för löpande beskattning för sin andel av det överskott som uppkommer.

Som påpekats i remissvaren innebär förslaget att samtliga EU/EES-länder förutom de nordiska länderna och Tyskland helt eller delvis anses ha skatteregler som innebär att svensk CFC-lagstiftning kan aktualiseras.

Anpassningar av inkomst som undantas från beskattning

De undantag från kompletteringsregeln som gäller avseende inkomster från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet utvidgas till att omfatta royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter.

Undanröjande av dubbelbeskattning vid efterföljande avyttring av CFC-bolag

En ny bestämmelse införs i 48 kap. IL som undantar kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett CFC-bolag till den del bolaget redan tidigare har varit föremål för löpande CFC-beskattning.

Kommentar

De föreslagna anpassningarna kommer framför allt innebära att kretsen av personer som kan bli föremål för CFC-beskattning blir vidare och att lågbeskattad inkomst som idag undantas från CFC-beskattning kan komma att bli föremål för CFC-beskattning framöver.

Eftersom reglerna skärps är det även sannolikt att undantaget för verklig etablering kommer att tillämpas i större utsträckning för att motivera undantag från CFC-beskattning.