Bidrag från stiftelse till aktiebolag anses främja allmännyttigt ändamål

TM_samtal-och-kaffe ‹ Tillbaka till artiklarna

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har slagit fast att ett allmännyttigt ändamål kan främjas genom bidrag till ett aktiebolag. En välkommen dom som öppnar möjligheter.

En stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund kan främja ett allmännyttigt ändamål antingen genom att bedriva egen allmännyttig verksamhet eller genom att lämna bidrag till andra organisationer som bedriver allmännyttig verksamhet. Sedan ändamålskravet utvidgades år 2014 för stiftelser har frågan varit om möjligheterna till främjande av allmännyttiga ändamål har blivit så vitt att det även kan ske genom bidrag till bolag som bedriver verksamhet med allmännyttigt ändamål.

Nu har HFD bekräftat att så är fallet. Avgörandet gäller en stiftelse som övervägt att lämna bidrag till en högskola som bedrivs i aktiebolagsform och därför ansökt om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få veta om bidrag till bolaget innebär att stiftelsen därigenom främjar ett allmännyttigt ändamål. Skatteverket ansåg att frågan skulle besvaras nekande och att främjande av ett allmännyttigt ändamål genom bidrag till annan juridisk person förutsätter att mottagaren är en ideell (allmännyttig) organisation.

HFD uttalar i skälen för avgörandet att det inte finns något krav på att mottagaren av bidraget själv ska vara inskränkt skattskyldig och inga begränsningar i övrigt vad gäller i vilken form mottagaren ska bedriva sin verksamhet. Mot bakgrund av att det av högskolebolagets bolagsordning framgår att bolaget bedriver utbildning och forskning, samt att verksamheten inte syftar att bereda vinst åt aktieägaren, anför HFD att det står klart att bolaget i sin verksamhet främjar allmännyttiga ändamål.

Av utredningen i målet framgick även att bolaget bedriver uppdragsforskning som inte är att betrakta som allmännyttig. HFD tog dock fasta på att det framgått att intäkterna i den kommersiella verksamheten de senaste fem åren inte överstigit fyra procent.

Kommentar

Avgörandet bekräftar att mottagarens juridiska form saknar betydelse så länge mottagaren uppfyller ändamålskravet. Detta är ett efterlängtat besked som öppnar möjligheter för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser att främja allmännyttiga ändamål genom att lämna bidrag till bolag som bedriver allmännyttig verksamhet.

Det lär även fortsättningsvis krävas att bidragsgivaren gör en ordentlig prövning av mottagaren innan bidraget lämnas i enlighet med vad som framgår av förarbetena. Kammarrätten i Jönköping kom i ett annat avgörande fram till att ett bidrag till ett bolag som visserligen användes för kulturell verksamhet inte främjade ett allmännyttigt ändamål eftersom den kulturella verksamheten samtidigt var en inte oväsentlig del av bolagets kommersiella verksamhet. Bidraget ansågs därför inte främja ett allmännyttigt ändamål i den mening som avses i bestämmelserna om inskränkt skattskyldighet.

I aktuellt fall kan utläsas att en förutsättning för att ett bolag ska kunna anses uppfylla ändamålskravet är att mottagande bolag inte har till syfte att bereda vinst åt sina ägare, vilket sannolikt behöver framgå av bolagsordningen. Mottagande bolag får inte heller i någon större omfattning bedriva kommersiell verksamhet. I vilken omfattning en sådan verksamhet kan bedrivas innan ett bidrag till bolaget inte längre kan anses främja ett allmännyttigt ändamål framgår däremot inte.

Båda domarna pekar således tydligt på att övrig verksamhet i bolaget har betydelse för bedömningen, vilket innebär att det även framöver kommer finnas svåra gränsdragningsfrågor när bidrag lämnas till aktiebolag. Samtidigt ska man komma ihåg att kraven för att vara inskränkt skattskyldig kan vara uppfyllda även om ett visst enskilt bidrag i sig inte skulle främja ett allmännyttigt ändamål. Verksamhetskravet är uppfyllt så länge minst 90-95 procent av lämnade bidrag har främjat allmännyttiga ändamål.

Sannolikt kommer Skatteverket att skriva en rättsfallskommentar eller ett ställningstagande och utveckla sin syn på domen, vilket förhoppningsvis kommer att förtydliga i vilka fall bidrag till bolag kan komma att ifrågasättas.

Har du frågor om företagsbeskattning?

Michael Thorén och Kristina Lundqvist

Michael Thorén och Kristina Lundqvist

Michael Thorén och Kristina Lundqvist arbetar med inkomstskattefrågor inom ideell sektor på PwC:s kontor i Uppsala respektive Stockholm. Kristina har tidigare arbetat med skatteprocesser på Skatteverket och är specialiserad på skattefrågor rörande stiftelser och ideella föreningar.
Michael: 072-995 25 81, michael.thoren@pwc.com
Kristina: 010-212 47 94, kristina.lundqvist@pwc.com
Michael Thorén and Kristina Lundqvist works with income tax issues in the non-profit sector at PwC’s office in Uppsala and Stockholm.
Michael: +46 72 995 25 81, michael.thoren@pwc.com
Kristina: +46 10 212 47 94, kristina.lundqvist@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt utökat krispaket för små och medelstora företag

På kvällen den 25 mars presenterade regeringen vid en pressträff ett utökat krispaket för att hjälpa svenska små och medelstora företag som ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ny rapport: Samlad information om ländernas stödåtgärder

Regeringar runt om i världen inför skatte- och avgiftsåtgärder för att stötta företag som drabbas ekonomiskt av covid-19. I en omfattande ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Stärk företagets likviditet genom att ändra debitering av preliminärskatt

Efter utbrottet av covid-19 har regeringen föreslagit ett åtgärdspaket för att stötta företag. Men det finns även andra verktyg för att ...

Läs artikeln