‹ Tillbaka till artiklarna
Igår kväll, svensk tid, gav den amerikanska kongressen sitt slutliga godkännande till kammaren och senatskonferens-kommittéavtalet om skattereformslagstiftning (HR 1). Lagstiftningen innebär sänkta skattenivåer för både bolag och privatpersoner samt moderniserar USA:s internationella skatteregler. Skattereformen är den mest betydande förändringen av den amerikanska skattelagstiftningen på mer än 30 år.
Såsom tidigare rapporterats i Tax matters innebär den amerikanska skattereformen förändringar på en rad områden, både stora och breda som små och smala. Generellt sett innebär lagförslaget, med vissa mindre undantag, att förändringarna blir tillämpliga på beskattningsår vilka påbörjas från och med1 januari 2018.
De största och mer betydande förändringarna för bolagssektorn innebär:
- En permanent sänkning av den federala bolagsskatten från 35 procent till 21 procent, vilket innebär total beskattning för amerikanska bolag om 25,75 procent, eller strax över OECD:s genomsnitt om 23,75 procent;
- Fullt och direkt kostnadsavdrag får göras för vissa specifikt definierade ”kvalificerade” tillgångar vilka inköpts och börjat användas efter den 27 september 2017 och före den 1 januari 2023;
- Från och med 2021 förbjuds direktavdrag för kostnader hänförliga till forskning och utveckling och istället införs en femårig amorteringsperiod för inhemska kostnader och en femtonårig amorteringsperiod för kostnader för arbete som utförts utanför USA;
- Begränsning av avdragsgilla räntekostnader till summan av ränteinkomster plus 30 procent av den ”justerade beskattningsbara inkomsten”. Räntekostnader vilka inte kunnat dras av under ett beskattningsår kan sparas till senare beskattningsår;
- Begränsningar i avdragsrätten för mottagna utdelningar. Den effektiva beskattningen av mottagna utdelningar ökar till 10,5 procent för utdelningar från bolag där ägarandelen understiger 20 procent och till 7,35 procent för utdelningar från bolag där ägarandelen överstiger 20 procent. Noteras bör att som ett led i övergången till ett territoriellt beskattningssystem införs en full avdragsrätt för mottagna ”kvalificerade” utdelningar från icke-amerikanska dotterbolag;
- Införande av ett territoriellt beskattningssystem där den amerikanska beskattningsrätten begränsas till amerikanska bolag eller verksamheter;
- Införande av engångsbeskattning av tidigare icke-amerikanskbeskattade vinster i utländska dotterbolag. Engångsskatten kan väljas att betalas över en åttaårsperiod och uppgår till 15,5 procent av vinster vilka hålls som likvida tillgångar och 8 procent på övriga icke-beskattade vinster. Avdrag på engångsskatten tillåts för till vinsterna hänförliga och tillgängliga utländska skattekrediter (”foreign tax credits”);
- Införandet av CFC beskattning av lågbeskattad utländsk inkomst hänförlig till immateriella rättigheter (”GILTI”) samt avdrag för till utländsk inkomst hänförlig till immateriella tillgångar (”FDII”). Effekten av GILTI och FDII är att en amerikansk koncern får en effektiv beskattning av inkomst från immateriella tillgångar om minst 10,5 procent om tillgångarna ägs av ett icke-amerikanskt bolag och om minst till 12,5 procent om tillgångar till vilken inkomsten hänförs ägs av ett amerikanskt bolag;
- Införande av en ”Base Erosion Anti-avoidance Tax” (”BEAT”). BEAT beskattningen innebär potentiellt betydande påverkan på utländska koncerner med lokal verksamhet i USA vilken omsätter mer än 500 miljoner USD. Grovt innebär reglerna att ifall de koncerninterna avdragsgilla kostnaderna (tjänster, licensbetalningar, räntor) med undantag för framförallt varuinköp är lika stora som den lokala beskattningsbara vinsten träffas man av reglerna och blir beskattningsskyldig för en ytterligare 10 procents inkomstbeskattning på den efter vissa justeringar överskjutande inkomsten. Huruvida införandet av dessa regler är i överensstämmelse med internationella skatteavtal är diskutabelt; och
- Justering av definitionen av immateriella rättigheter till att också inkludera bland annat goodwill samt vilka värderingsmetoder som tillåts för att beräkna värdet av immateriella rättigheter i samband med koncerninterna överlåtelser och omstruktureringar.
I tillägg till ovan införs en rad ytterligare förändringar vilka framförallt beror på begränsningar i avdragsrätten och beskattningsreglerna för specifika sektorer eller industrier.
Vidare införs stora förändringar i beskattningen av ”pass-through income” (det vill säga den amerikanska motsvarigheten till svenska enkla bolag eller handelsbolag). För privatpersoner införs dessutom betydande förändringar. Dels genomförs en generell sänkning av inkomstbeskattningen för privatpersoner och hushåll, då marginalskatten på inkomster över 38 700 USD sänks. Till exempel sänks den högsta marginalskatten (för inkomster över 500 000 USD) från 39,6 dagens procent till 37 procent. I samband med detta införs också ett höjt grundavdrag samtidigt som den av specifik avdragsrätt på en rad områden begränsas betydligt. Det höjda grundavdraget innebär generellt sett en skattesänkning för låginkomsttagare samtidigt som begränsningen av avdragsrätten i övrigt framförallt drabbar höginkomsttagare.
Kommentar
För de flesta svenska koncerner med verksamhet i USA bör skattereformen generellt sett innebära en totalt sett lägre amerikansk beskattning men givet alla förändringar som införs är det svårt att få en tydlig överblick av hur alla ändringar slår. Varje koncern bör därmed noga analysera vad ändringarna innebär för deras specifika situation. Inte minst bör de koncerner vilka har en lokal omsättning över 500 miljoner USD fundera över ifall de träffas av BEAT beskattning och om så bör de göra en översyn av om de kan göra förändringar i sitt koncerninterna flöde som minskar den negativa effekten. Specifika regler finns också kring en rad branscher, bland annat banker, försäkringsbolag samt vissa typer av fastighetsbolag, vilket innebär att koncerner med verksamhet inom dessa branscher bör vara extra uppmärksamma.
Webcast ikväll 21 december kl 20.00 (svensk tid)
Titta på vår webcast ikväll kl 20.00 (svensk tid) där kommer våra kollegor i USA att diskutera den nya skattereformen och hur den påverkar företag.
Lämna en kommentar