‹ Tillbaka till artiklarna
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat ett ärende där frågan var när beskattningstidpunkten för utdelning i ett fåmansbolag infallit. Överraskande nog syns domstolen ha lagt vikt vid villkoren för ett skuldebrev som utfärdades avseende utdelningen.
Bakgrund
Det cypriotiska bolaget hade beslutat om utdelning under 2012. Bolaget utfärdade samma dag ett skuldebrev på ett belopp motsvarande utdelningen. Enligt skuldebrevet skulle amortering ske inom en månad från borgenärens anmodan, dock senast under 2022.
Under 2017 gjorde bolaget två amorteringar till aktieägaren. Skatteverket beslutade då att beskatta ägaren för utdelningen motsvarande dessa amorteringar samt påförde skattetillägg. Förvaltningsrätten och kammarrätten gjorde samma bedömning som Skatteverket.
HFD:s konstaterande
HFD konstaterar däremot att eftersom aktieägaren kunde begära att få betalt enligt skuldebrevet inom en månad från att han begärt det, var utdelningen tillgänglig för lyftning och disponibel för honom redan under 2012. Beskattningstidpunkten inföll i och med det under 2012.
Ägaren befriades därför från beskattning år 2017 och skattetillägget undanröjdes.
Kommentar
Skatteverkets hållning brukar vara att i fåmansbolag, där en eller ett fåtal ägare har full kontroll över bolaget, ska utdelning anses vara disponibel och beskattas redan i samband med att bolagsstämman beslutar om utdelningen. I det här fallet har aktieägaren på beslutsdagen erhållit en fordran som dokumenterats i ett skuldbrev.
Skatteverket har i det aktuella ärendet hävdat att bolaget inte hade betalningsförmåga, då det saknades likvida tillgångar under 2012 för en utbetalning av den beslutade utdelningen. De menar därför att utdelningen inte varit disponibel i samband med beslutet. Att det rör sig om mycket stora belopp och att beslutsdagen låg bortom tiden för Skatteverket att ompröva kan man misstänka har påverkat deras val av argumentation.
HFD:s motivering kan tolkas som att skuldebrevets villkor påverkat beskattningstidpunkten. De tycks däremot, till skillnad mot underinstanserna, inte ha lagt någon vikt vid om bolaget hade faktiska resurser till att amortera skulden under 2012.
Vår uppfattning är att aktieägaren erhållit utdelningen i form av en fordran redan på beslutsdagen och att den på den grunden ska beskattas 2012. Att skuldebrevet innehåller en bestämmelse om senare utbetalning, eller att det ska ske vid anmodan, borde i ett fåmansföretag med en eller ett fåtal aktieägare sakna betydelse för beskattningstidpunkten.
Redan genom att aktieägaren erhåller ett skuldebrev sker en värdeöverföring till aktieägaren. HFD:s motivering, att beskattningstidpunkten är påverkad av när betalning av skuldebrevet på anmodan kan ske, öppnar upp för en osäkerhet i situationer där beslutsdag på stämma och förfallotidpunkt för ett motsvarande skuldebrev infaller på olika beskattningsår.
HFD:s avgörande kan tolkas som att det numera är när utbetalning kan ske enligt ett skuldebrev som är avgörande, det vill säga en förändring av den praxis för fåmansföretag som tidigare förelegat. Då viss osäkerhet kring detta fortfarande föreligger, bör försiktighet tillämpas och skattskyldiga bör öppet redovisa sakförhållandena kring utdelningen redan vid året för utdelningsbeslutet (öppet yrkande) i situationer när besluts och utbetalningstillfälle infaller på olika år.
Ta del av domen här:
Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 7394 – 7396-21, meddelad den 26 april 2023.
Lämna en kommentar