Beskattning av utdelning på anställdas preferensaktier

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked funnit att utdelning till anställd som innehar preferensaktier, vars utdelning kopplats till en verksamhetsgrens resultat, ska beskattas i inkomstslaget kapital.

Sökanden i förhandsbeskedsärendet är en person som avsåg att köpa preferensaktier i ett fåmansaktiebolag vars verksamhet skulle bestå av att bedriva fondförvaltning i separata verksamhetsgrenar med teammedlemmar om två till sju personer. Bolaget skulle ge ut röststarka stamaktier och preferensaktier berättigade till minst 60 procent av en viss verksamhetsgrens utdelningsbara resultat, så kallade spåraktier. Preferensaktier skulle ges ut i flera serier kopplade till en viss verksamhetsgren. Varje preferensaktie inom respektive serie skulle ge lika rätt till utdelning. Preferensaktierna hade försetts med vissa förfoganderättsinskränkningar under en tid efter förvärvet.

Sökanden skulle vara anställd i ett team tillhörande en verksamhetsgren, men hans aktier skulle inte komma att utgöra kvalificerade andelar med anledning av ett utomstående ägande. Sökandens utdelning på hans preferensaktier skulle bero på den vinst som skapades i den verksamhetsgren där han var anställd.

De frågor som Skatterättsnämnden hade att ta ställning till var bland annat när aktierna skulle anses förvärvade, i vilket inkomstslag framtida löpande utdelning skulle beskattas och om skatteflyktslagen skulle vara tillämplig på en framtida utdelning.

Skatterättsnämnden ansåg att sökanden, trots förhållandevis långtgående förfoganderättsinskränkningar, ska anses ha förvärvat preferensaktierna vid avtalstidpunkten.

Mot bakgrund av tidigare praxis ansåg Skatterättsnämnden att principen om att vad som civilrättsligt betecknats som utdelning också skatterättsligt ska behandlas som utdelning inte undantagslöst kan upprätthållas. Så är fallet då aktier av samma slag ger olika utdelningar beroende på vem som äger dem och det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier.

Skatterättsnämndens majoritet ansåg att det fanns en koppling mellan lönsamheten i verksamhetsgrenen där sökanden skulle vara verksam och utdelningen på preferensaktierna. Däremot ansåg majoriteten att aktierna hade inbördes lika rätt till utdelning, det vill säga preferensaktierna gav inte rätt till olika utdelning beroende på vem som ägde dem. Utdelningen skulle därför beskattas i inkomstslaget kapital. Förfarandet ansågs inte strida mot lagstiftningens syfte, varför tillämpning av skatteflyktslagen inte kunde bli aktuell.

Skatterättsnämndens minoritet ansåg att utdelningen inom bolaget är differentierad eftersom stamaktierna och respektive serie av preferensaktie har olika rätt till utdelning. Dessutom kommer tilldelningen av aktier differentieras inom den begränsade kretsen av aktieägare i varje verksamhetsgren. Skatterättsnämndens minoritet fann därför att utdelningen ska anses utgöra ersättning för en arbetsprestation och beskattas som inkomst av tjänst hos sökanden.

Kommentar

Frågan som nämnden hade att besvara hade troligtvis inte varit aktuell om verksamhetsgrenarna istället utgjort separata aktiebolag i vilka sökanden och andra anställda ägde preferensaktier. Utfallet i förhandsbeskedet ger därför visst stöd för att likvärdiga aktiestrukturer inte bör behandlas olika skattemässigt baserat på huruvida verksamheten finns i ett aktiebolag eller flera. Det bör dock noteras att beskedet ännu kan överklagas av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen.