BEPS - var står vi nu och vad är nästa steg?

BEPS-projektet påbörjades för två år sedan och nu är OECD nästan i mål. Efter att rapporterna har färdigställts och godkänts i höst kommer sannolikt stora förändringar att genomföras i många länders interna lagstiftningar och skatteavtal samt i OECD:s internprissättningsriktlinjer. Förändringar kan dock redan observeras i ett antal länder.

Under juli månad har OECD haft de sista mötena med intressenter inför leveransen av BEPS-paketet i september. Bland ämnena som diskuterades var begränsningar till avdragsmöjligheterna för räntekostnader ett mycket debatterat ämne. Sannolikt kommer OECD att föreslå som huvudregel att begränsningar införs genom att avdragsutrymmet kopplas till EBITDA för varje land där koncernen är etablerad (alltså inte per bolag), möjligen med ett spann av acceptabel avdragsrätt. Därtill borde ett undantag föreslås när gränsen har nåtts genom att avdragsutrymmet höjs till en del av koncernens totala räntekostnad. Några övergångsregler och undantag förväntas också föreslås. Hela lagstiftningspaketet kommer dock troligen inte att läggas fram nu i september utan en del frågor kommer OECD att arbeta med framöver såsom hur man definierar och fördelar koncernens totala räntekostnad, särskilda räntebegränsningsregler för exempelvis banker och försäkringsbolag, samt internprissättningsaspekter av finansiella transaktioner.

Ett annat hett ämne som diskuterades i juli var internprissättning. Det verkar som om ambitionsnivån har minskat för att möta den utsatta tiden. Slutliga ändringar till OECD:s riktlinjer förväntas föreslås i september 2015 kring TP-dokumentation och land för land rapportering, lågt värdeskapande tjänster, försäljning av vissa råvaror, principiella frågor rörande immateriella tillgångar, samt kostnadsfördelningsavtal. Detta innebär att andra frågor såsom finansiella transaktioner, svårvärderade immateriella tillgångar, vinstdelningsmetoden, så kallad "special measures", eller allokering av vinster till fasta driftställen kommer att vara föremål för arbete under kommande år istället för att levereras nu 2015.

Det kan också konstateras att ett antal länder inte tänker vänta tills OECD har levererat BEPS-materialet för att lagstifta eller (om)förhandla skatteavtal i syfte av att motverka BEPS. Under sommaren har till exempel Australien och Spanien föreslagit att implementera OECD:s förslag kring internprissättningsdokumentation och land för land rapportering, USA har ingått ett skatteavtal med Vietnamn med låg PE-tröskel, och ett antal skatteavtal har ingåtts som innehåller en skatteflyktsklausul (så kallad "principal purpose test") såsom skatteavtalen mellan Nederländerna och Kenya samt mellan Frankrike och Colombia. Dessutom håller naturligtvis EU-länderna på att anpassa sin lagstiftning efter ändringarna i moderbolagsdirektivet.

Kommentar

Så fort OECD har levererat de slutliga BEPS-rapporterna och om dessa rapporter godkänns av G20-ledarna i november kommer vissa delar - framför allt de som rör internprissättning - att vara direkt tillämpliga. Möjligen kan ändringar i OECD:s riktlinjer även få en retroaktiv effekt inom ramen för till exempel revisioner eller MAP/APA-förfaranden, om myndigheterna anser att ändringar bara förtydligar tidigare principer utan att innebära en materiell ändring. Kort därefter kommer troligtvis en del nya interna lagstiftningar och skatteavtal att träda i kraft, men man kan förvänta sig att olika länder kommer att agera olika fort och på olika sätt. Detta sannolikt innebär en övergångsperiod med viss oförutsebarhet dels kring regelverken i sig, dels kring tolkningen/tillämpningen av regelverken. Det är alltså viktigt, beroende ens skattesituation, att noggrant följa utvecklingen de kommande månaderna och förbereda sig för eventuella tvister framöver.

Pär Magnus Wiséen och Jörgen Haglund