Belgiska skatteregler utgör otillåtet statsstöd enligt EU-kommissionen

EU-kommissionen har meddelat att Belgiens särskilda skatteregim kallad "Excess Profit" utgör otillåtet statsstöd och beräknar att cirka 700 miljoner euro i uteblivna skatteintäkter ska återkrävas från minst 35 bolag.

EU-kommissionen har sedan två år tillbaka börjat utreda flertalet medlemsstater vilka genom förmånliga skatteregler gynnar investeringar i det egna landet. Kommissionen har tidigare underkänt och bedömt vissa skatteregler i Luxemburg och Nederländerna som otillåtet statsstöd, se tidigare artikel Förhandsbesked utgör otillåtet statsstöd.

I ett nyligen offentliggjort pressmeddelande meddelar EU-kommissionen att den belgiska skatteregimen benämnd ”Excess profit” utgör otillåtet statsstöd. Kommissionen menar att skatteregimen avviker från dels den sedvanliga beskattningen i Belgien, dels armlängdsprincipen.

I korthet innebar reglerna att vissa multinationella bolag kunde beräkna en schablonmässig inkomst i Belgien och att vinst som översteg schablon-intäkten, det vill säga överskjutande vinst eller ”excess profit”, inte togs med vid fastställandet av bolagets beskattningsbara inkomst. Detta resulterade i att vissa multinationella bolag kunde sänka sin totala skattebörda. Något som enbart inhemska bolag inte kunde göra.

EU-kommissionären Margrethe Vestager uttalade följande i ett pressmeddelande 11 januari 2016:

”Belgium has given a select number of multinationals substantial tax advantages that break EU state aid rules. It distorts competition on the merits by putting smaller competitors who are not multinational on an unequal footing.”

Konsekvensen av kommissionens utredning är att minst 35 bolag kan behöva betala tillbaka sammanlagt cirka 700 miljoner euro till Belgien, motsvarande den skatt som bolagen inte har behövt betala de senaste tio åren genom förmånliga skatteregler och förhandsbesked avseende Excess Profit-regimen.

Kommentar

Otillåtet statsstöd har fått ett ökat fokus inom EU. Även vissa gynnande skatteregler kan klassas som otillåtet statsstöd och konsekvensen av ”skattebesparingen” kan bli att skatten måste betalas in i efterhand. Vi rekommenderar därför företag att se över vilka olika typer av förhandsbesked de har erhållit och/eller avser söka i olika EU-länder och analysera om dessa kan anses utgöra otillåtet statsstöd. Inom PwC:s globala nätverk finns en särskild expertgrupp för EU-frågor, inklusive otillåtet statsstöd, som har stor erfarenhet av de aktuella frågeställningarna.

Elisabeth Bergmann och Alexander Sjöwall