Positiv inställning till ändrade begränsningsregler för ränteavdrag

I våras lämnades ett förslag om förbättrade ränteavdragsregler för företag till regeringen. Ett stort antal organisationer, såväl branschorganisationer som myndigheter, kommuner och domstolar har lämnat synpunkter (remissvar) på förslaget. Utredningens förslag innebär - som vi har nämnt i tidigare artiklar - stora förändringar av regelverket. Vi har i nedan artikel sammanfattat huvuddragen av de remissvar som har lämnats.

För en sammanfattning av förslagen - läs här:
Flera intressanta förslag i den nya ränteavdragsutredningen

De generella ränteavdragsreglerna 

Dessa regelförslag får generellt sett ett positivt mottagande, särskilt avseende de utökade möjligheterna till koncernutjämning. Flera svar riktar dock kritik mot att handelsbolag inte hanteras på samma sätt som aktiebolag och att bortfallet av negativt räntenetto vid ägarförändringar ligger kvar. 

Eftersom säkringsredovisning påverkar vad som ska räknas som ränta är det flera svar som också efterfrågar ett större grepp gällande säkringsredovisning, men det finns samtidigt en förståelse för att det är komplicerade frågor.

Huvudregeln - särskilt om gemensam beräkning och rullning av negativt räntenetto

De flesta remissinstanserna är positiva till förslaget om gemensam beräkningsenhet för avdragsunderlag och räntenetto - och de tillhörande förändringar som föreslås vad gäller hur EBITDA ska beräknas. Det finns dock en del synpunkter på detaljnivå. Möjligheten att rulla negativt räntenetto framåt under obegränsad tid välkomnas också, där några remissvar också föreslår att kunna rulla även positivt räntenetto framåt.

Näringslivets skattedelegation föreslår att möjligheten att det ska vara frivilligt med gemensam beräkning för grupper bör övervägas, bland annat med hänsyn till att det kan kräva mycket administration.

Förenklingsregeln

I stort sett välkomnar alla instanser (eller är neutrala) till att avdragsmöjligheten inom förenklingsregeln föreslås öka till 25 miljoner kronor. I och med detta blir dock frågan om vilka företag som ska anses ingå i en intressegemenskap (och därmed behöva dela på det avdraget) än viktigare, där flera utmaningar lyfts fram. Som exempel kan nämnas kommunal sektor. Skatteverket skriver i sitt svar att en kommun normalt inte anses utgöra ett företag. Detta innebär att det kan finnas flera olika intressegemenskaper under samma kommun, beroende på hur man organiserat sig, vilket kan leda till oförutsedda konsekvenser.

Därutöver framhålls vissa problem som uppstår kring företag som ingår i flera intressegemenskaper. Detta beror på att alla företag i samma intressegemenskap behöver tillämpa samma regel. I den situationen kan det bli problematiskt att bedöma vilka bolag som ska välja regel. 

Skattetilläggsfrågor

De nya reglerna innehåller förslag om skattetillägg på felaktigt redovisade sparade negativa räntenetton. Reglerna innehåller också valmöjligheter, både avseende vilken regel som tillämpas och vilka företag som utnyttjar avdragsutrymme. Detta kan leda till mycket komplicerade skattetilläggsbedömningar om något redovisas fel, vilket lyfts av både näringslivsrepresentanter och Skatteverket. Det kan också noteras att Skatteverket bedömer att det finns skäl för översyn av skattetillägg i underskottssituationer.

Läs också: Högre skattetillägg vid underskott - eftersläpande lagstiftning? 

Infrastrukturundantaget

Sverige har inte utnyttjat möjligheten att undanta ränteutgifter hänförliga till lån som finansierar långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt från de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. Enligt utredningens bedömning bör det inte införas något infrastrukturundantag i svensk rätt, men utredningen lämnar förslag på hur ett sådant undantag kan utformas eftersom det ingår i uppdraget. Som förutsättning bör gälla att företagets verksamhet så gott som uteslutande består i att genomföra offentliga infrastrukturprojekt och att företaget i princip endast har externa lån samt att prövningen ska göras av Forskarskattenämnden. 

Majoriteten av de remissinstanser som uttalar sig anser att det bör införas ett infrastrukturundantag. Som skäl anges bland annat de stora infrastruktursatsningar som Sverige står inför, att ett stort antal medlemsstater har infört ett sådant undantag och till skillnad från utredningen ser man inte heller några risker för skatteundandraganden. Det förs bland annat fram att ett infrastrukturundantag är viktigt vad gäller VA-verksamhet, för kommun- respektive energisektorn, fastighets- och byggbranschen, sjöfarten och avseende så kallad OPS-projekt (offentlig-privat samverkan). 

De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna

En ny undantagsregel föreslås för interna svenska situationer när låntagaren kan lämna koncernbidrag till den faktiska långivaren samt för EES-företag som skulle kunnat ta emot koncernbidrag om det varit ett svenskt bolag. Den gäller om skuldförhållandet är en del av ett konstlat förfarande för att ge en väsentlig skatteförmån till intressegemenskapen. Ändringar föreslås också i den så kallade förvärvsregeln, som innebär att ränta på en skuld som är kopplad till ett internt förvärv inte ska få dras av. 

Remissutfallet är blandat i denna del. Några remissinstanser tillstyrker förslagen medan några menar att reglerna istället bör avskaffas helt. Många remissinstanser anser att förslagen är för strikta och för komplicerade. Det finns även någon instans som menar att förslagen inte täcker in alla situationer som bör omfattas och borde vara mer långtgående. Några av remissinstanserna anser att det i stället bör införas en särskild skatteflyktsbestämmelse som enbart tar sikte på förfarandemissbruk. Flera är kritiska till den föreslagna förvärvsregeln och menar att tillämpningsområdet utökas samt att det blir en mekanisk tillämpning som försvårar möjligheten till ränteavdrag på affärsmässiga lån. Det förs också fram att det bör vara möjligt att pröva ansökningar om förhandsbesked, i likhet med vad som gäller enligt 2019 års regler.

Kommentar

Nästa steg i processen blir att ta fram en lagrådsremiss där remissutfallet beaktas. Enligt betänkandet föreslås reglerna träda i kraft den 1 januari 2026. Om det är aktuellt med ett sådant ikraftträdande är det rimligt att anta att en lagrådsremiss beslutas under våren nästa år. 

Vi noterar att remissutfallet överlag är positivt till förslagen som rör utökade utjämningsmöjligheter och höjt belopp i förenklingsregeln samt att det finns ett stort stöd för införandet av ett infrastrukturundantag. Det blir intressant att följa utvecklingen av förslagen och på vilket sätt de kan komma att anpassas med hänsyn till de synpunkter som nu har lämnats. 

Företagen bör redan nu börja se över och planera hur man ska hantera de kommande reglerna och att man har kontroll på sitt sparade negativa räntenetto.

PwC bevakar frågan löpande och har även börjat analysera hur utjämningsreglerna i det nu liggande förslaget kan påverka ränteavdragen framåt för olika företag och koncerner.