BEFIT - införande av en gemensam skattebas inom EU

Att hantera upp till 27 olika nationella skatteregelverk gör regelefterlevnad kostsamt för koncerner verksamma inom EU. Detta avskräcker investeringar inom EU, vilket medför en konkurrensnackdel jämfört med verksamheter som bedrivs på andra ställen i världen. BEFIT (Business in Europe: Framework for Income Taxation) är ett förslag på direktiv från EU-kommissionen som syftar till att minska kostnaderna för regelefterlevnad med upp till 65 procent för koncerner som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom EU. Kostnaderna minskas eftersom det införs enhetliga regler för hur skattebasen ska beräknas.

Vilka företag träffas av direktivet?

Direktivet ska vara obligatoriskt för nationella och multinationella koncerner som tillämpar konsoliderad redovisning och uppfyller kravet på minst 750 miljoner euro i konsoliderade intäkter. Vilka bolag som ingår i BEFIT-koncernen är begränsat till bolag med hemvist inom EU och som ägs till mer än 75 procent. Koncernbolag som inte uppfyller kriterierna kan välja att frivilligt tillämpa BEFIT-reglerna. Detta eftersom mindre bolag med mycket gränsöverskridande verksamhet kan gynnas av reglerna.

Hur ska den gemensamma skattebasen fastställas?

Vid inkomstbeskattning av bolag ska en gemensam skattebas fastställas för BEFIT-koncernen. Utgångspunkten är varje bolags redovisade nettoresultat som fastställts i enlighet med den redovisningsstandard som samtliga bolag som ingår i BEFIT koncernen tillämpar. Det redovisade nettoresultatet ska sedan justeras, för varje enskilt bolag, för att få fram ett preliminärt skattemässigt resultat.

När det preliminära skattemässiga resultatet fastställts ska det konsolideras med de övriga koncernbolagens resultat. Det konsoliderade resultatet utgör BEFIT-koncernens gemensamma skattebas. Eftersom resultatet för bolagen inom BEFIT-koncernen konsolideras kommer förlustutjämning kunna ske inom koncernen. Vidare är tanken att ingen källskatt kommer att tas ut när ränte- och royaltybetalningar görs inom koncernen. Källskatt kan dock tas ut när mottagaren befinner sig utanför EU.

Hur ska den gemensamma skattebasen fördelas mellan medlemsländerna?

Varje bolag inom BEFIT-koncernen ska ha en viss procentandel av den gemensamma skattebasen, baserat på det genomsnittliga skattemässiga resultatet för det enskilda bolaget under föregående tre räkenskapsår. 

När skattebasen allokerats till bolagen inom BEFIT-koncernen ska skattemässiga justeringar göras i enlighet med det nationella skattesystemet. Vissa justeringar överlåts helt till medlemsstaterna att reglera och ska därför justeras i detta stadie. Vidare får medlemsstaterna fritt välja att addera andra typer av avdrag, skatteincitament, eller ökningar av skattebasen under förutsättning att en effektiv skattesats om 15 procent respekteras i enlighet med Pillar 2-direktivet.

Rapporteringsskyldighet och ikraftträdande

I direktivet föreslås ett “one-stop-shop” system där ett bolag i koncernen, oftast det yttersta moderbolaget, ansvarar för att lämna in en deklaration för hela koncernen till sin egen skattemyndighet som sedan delas med övriga medlemsstaters skattemyndigheter där koncernbolagen är etablerade. Varje enskilt bolag behöver dock även lämna separata deklarationer till sin egen skattemyndighet för att kunna justera skattebasen enligt nationella regler.

Förslaget är att BEFIT ska träda i kraft den 1 juli 2028.

Kommentar

Om kommissionens beräkningar stämmer att kostnaderna för compliance kommer att minska med upp till 65 procent samt att gränsöverskridande förlustutjämning kan ske inom EU, bör de nya reglerna tas emot med öppen hand från EU:s medlemsstater.

Det kan dock ifrågasättas hur mycket enklare det kommer att bli med regelefterlevnad  då man först behöver räkna ut en gemensam konsoliderad skattebas för att sedan ändå göra nationella justeringar. Vidare ska man ha med sig att detta är tredje gången som kommissionen lägger fram ett förslag om harmonisering av bolagsskattebasen. De två tidigare gångerna fick förslagen massiv kritik.

Att förslaget kommer nu då multinationella koncerner är fullt upptagna med att sätta sig in i den högst komplexa implementeringen av Pillar 2 är ytterligare en sak som bör tas med i vågskålen. Samtidigt är det kanske just Pillar 2 som gör att BEFIT till slut röstas igenom. De förändringar som krävs för BEFIT är små i jämförelse med Pillar 2 och en gemensam skattebas borde även underlätta arbetet för att uppfylla Pillar 2.    

PwC kommer att fortsätta att övervaka utvecklingen kring BEFIT.