Avskrivning av goodwill ska beaktas vid internprissättning

Kammarrätten anger i en ny dom att avskrivning av goodwill ska ingå i beräkningsunderlaget för internprissättning. Företag bör se över sina internprissättningsrutiner och vilka typer av kostnader som ersätts enligt befintliga koncerninterna avtal.

Bakgrund

Efter att två globala koncerner gått ihop, beslutade den gemensamma ledningen att i de länder där det fanns bolag som bedrev liknande verksamhet skulle bolagen fusioneras. I Sverige hade båda koncernerna distributionsbolag som fusionerades, vilket ledde till att en goodwillpost uppstod. Goodwillposten hanterades som en immateriell anläggningstillgång som det kvarvarande bolaget gjorde årliga avskrivningar för i resultaträkningen. Eftersom det var fråga om koncerngoodwill återfördes avskrivningarna i deklarationen som ej avdragsgilla kostnader.

Det svenska bolaget hade köpt in produkter från utländska koncernbolag. Koncernen valde nettomarginalmetoden för prissättning av produkterna med vinstnivåindikatorn rörelsemarginal (return on sales). Koncernen hade vid beräkning av internpriserna inte beaktat kostnaden i form av avskrivning på goodwill. Då bolaget hade redovisat negativa rörelseresultat under en sexårsperiod, initierade Skatteverket en revision för vidare granskning. Skatteverket anförde att bolagets inköpspriser hade blivit för höga på grund av att avskrivningskostnaden inte hade tagits med vid beräkning av rörelsemarginalen för bolagets distributionsfunktion.

Bolaget invände bland annat mot bakgrund av OECD:s riktlinjer, att avskrivningen inte hade tagits med i beräkningen för ersättningen av bolagets distributionsfunktion, då kostnaden ansågs vara en förvärvsutgift för det fusionerade bolaget som varken var hänförlig till distributionsverksamheten eller som kunde anses vara av rörelsekaraktär. Bolaget ansåg att det var fråga om en extraordinär kostnad som inte borde påverka prissättningen gentemot koncernbolagen. Vidare anförde bolaget att en oberoende leverantör inte hade sänkt priserna på grund av att en distributör hade fusionerats samt att avskrivningarna ansågs påverka jämförbarheten med oberoende jämförelsebolag.

Kammarrättens bedömning

I linje med OECD:s riktlinjer prövade kammarrätten i ett första led om avskrivning av goodwill kunde anses vara en kostnadspost som hade ett direkt eller indirekt samband med den kontrollerade transaktionen, det vill säga bolagets distributionsfunktion. I denna del anförde domstolen att bolaget genom fusionen förvärvat det andra bolagets försäljningsverksamhet, sedermera en del av bolagets egna verksamhet. Mot bakgrund av detta bör goodwillposten som uppstått i samband med förvärvet samt utgiften för den (det vill säga avskrivningarna) i vart fall anses ha ett indirekt samband till bolagets distributionsfunktion.

I ett andra led prövade domstolen om avskrivningarna skulle kunna anses vara en post av rörelsekaraktär och därmed hanteras som en rörelsekostnad. Kammarrätten fann i detta avseende inget skäl att frångå den innebörd som begreppet normalt har i företagsekonomiska sammanhang och anförde att avskrivning eller nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar anses i dessa sammanhang utgöra en form av rörelsekostnader.

Således fann kammarrätten i linje med Skatteverkets uppfattning att avskrivning av goodwill ska beaktas vid internprissättning och hanteras som en rörelsekostnad som ska ingå i beräkningen i enlighet med nettomarginalmetoden.

Kommentar

I takt med att skattemyndigheterna initierar allt fler revisioner med internprissättningsfokus, blir det viktigare för bolagen att se över sina internprissättningsrutiner. Det blir således av vikt att se över koncerninterna avtal och vilka kostnader som ska ersättas. Återkommande förluster i ett företag i intressegemenskap kan föranleda skattemyndigheter att granska prissättningen.

Kontakta gärna oss för en diskussion kring hur detta kan påverka er verksamhet.