Ändringar i EU:s moder/dotterbolagsdirektiv

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Circuit-solid_0004_redDen 25 november föreslog EU-kommissionen ändringar i moder/dotterbolagsdirektivet, som rör utdelningar mellan EU-bolag. Syftet med ändringarna är att förhindra skatteflykt. Ändringarna ska vara genomförda senast den 31 december 2014.

EU:s moder/dotterbolagsdirektiv har till syfte att undanröja kedjebeskattning av utdelningar som lämnas från dotterbolag till moderbolag. Det innebär dels att en utdelning ska vara skattefri i moderbolagets hemviststat, dels att ingen källskatt på utdelningen får tas ut i dotterbolagets hemviststat. Om två länder betraktar samma överföring på olika sätt, så kan så kallad double non-taxation uppstå. Typexemplet är ett så kallat hybridlån, det vill säga en överföring mellan ett dotter- och ett moderbolag, där dotterbolagslandet ser överföringen som en skattemässigt avdragsgill räntekostnad. Moderbolagslandet i sin tur ser dock överföringen som en skattefri utdelning.

Kommissionen föreslog den 25 november att moder/dotterbolagsdirektivet ska ändras så att double non-taxation inte längre blir möjligt att uppnå. Kommissionen vill också stoppa skatteflykt i andra fall. Ändringarna föreslås vara genomförda i medlemsstaternas lagstiftning senast den 31 december 2014.

Förslaget kan sammanfattas på följande sätt

  1. Moderbolagets hemviststat får bara undanta en utdelning från beskattning om dotterbolagets hemviststat inte har medgett avdrag för motsvarande betalning (oavsett hur den har klassificerats i dotterbolagets hemviststat).
  2. Det införs en generell skatteflyktsklausul som innebär att medlemsstaterna inte får bevilja direktivets förmåner när det föreligger en konstlad transaktion eller en konstlad serie av transaktioner som har genomförts av skatteskäl som strider mot direktivets syfte.

Kommentar

Förslaget om ändringar i direktivet är ett led i arbetet mot aggressiv skatteplanering inom EU. Det kan även ses som ett led i arbetet mot BEPS (Base Erosion and Profit Shifting) inom OECD. Ändringarna föreslås införas i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 31 december 2014, men får även komma tidigare.

Punkten 1 ovan kommer sannolikt att kräva en ändring av inkomstskattelagen för svensk del för att möjliggöra beskattning av utdelningar på näringsbetingade andelar i vissa fall. Vad gäller punkten 2 så har Sverige redan en generell skatteflyktslag och frågan är om förslaget ovan innebär någon förändring för Sveriges del. De länder som inte har någon generell skatteflyktsregel måste dock nu införa en sådan i sin lagstiftning.

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson

Fredrik Ohlsson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg. Fredrik ingår i PwC:s skatteprocessgrupp och är även medlem av PwC:s internationella EU-skatterättsliga nätverk EUDTG (EU Direct Tax Group).
010-213 14 19
Fredrik Ohlsson works with national and international corporate taxation at PwC in Gothenburg. Fredrik is also a member of PwC’s international EU Direct Tax Group (EUDTG).
+46 10 213 14 19

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Nytt avsnitt i PwC:s serie om skatter: Joar Forssell inte nöjd med hur finansministern drivit frågan om en skattereform

  Som ungdomspolitiker tog Joar Forssell fram ett förslag till skattereform tillsammans med SSU:s ordförande Philip Botström. Hur ser Joar ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdragsreglerna: nytt kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas

Skatteverket publicerade den 7 maj ett nytt ställningstagande kring hur kvarstående negativt räntenetto ska beräknas. Ställningstagandet ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets nya ställningstagande till finansiella garantier inom koncerner

Skatteverkets två tidigare ställningstaganden gällande finansiella garantier ersätts av ett nytt för att bättre stämma överens med ...

Läs artikeln