Än är inte sista ordet sagt vad gäller "räntesnurror"

EU-kommissionens utredning om de svenska ränteavdragsbegränsningarna fortsätter. Kommissionen förefaller inte vara lika övertygad som den svenska regeringen om att reglerna är förenliga med EU-rätten. Det framgår av ytterligare skriftväxling mellan Sverige och kommissionen som PwC har tagit del av.

Den 1 januari 2013 trädde nya begränsningar av företags rätt att dra av räntekostnader till ett bolag inom en intressegemenskap i kraft. Kort därefter skickade EU-kommissionen ett brev till den svenska regeringen och ifrågasatte om de svenska reglerna var förenliga med den fria etableringsrätten inom EU. Regeringen svarade på kommissionens brev i mars och hävdade att de svenska reglerna inte strider mot EU-rätten. Under året har kommissionens granskning fortsatt i form av ytterligare två brev till regeringen. Kommissionen framhåller att det framstår mycket osannolikt att de svenska reglerna alls skulle bli tillämpliga på lån mellan konventionellt beskattade svenska företag, och i så fall i ytterst ovanliga (om alls existerande) fall av missbruk. Regeringen håller dock inte med, utan anser alltjämt att reglerna är acceptabla ur ett EU-perspektiv. Det framgår av den skriftväxling som PwC har tagit del av.

Kommentar

Det är uppenbart att kommissionen inte har övertygats av den svenska regeringens argumentation om att de svenska reglerna är förenliga med EU-rätten.

Kommissionen pekar särskilt på det faktum att det knappast i något fall kan bli aktuellt att vägra avdrag för räntebetalningar mellan svenska aktiebolag i samma koncern. I de fall där det finns koncernbidragsrätt mellan parterna uppkommer nämligen inte någon väsentlig skatteförmån, som skulle kunna leda till ett vägrat ränteavdrag. När det gäller räntebetalningar till utländska koncernbolag så finns inte koncernbidragsrätt med det svenska bolaget, och därmed skulle avdragsrätten för räntebetalningen kunna ifrågasättas i Sverige. Och i praktiken är detta en negativ särbehandling av räntebetalningar till utlandet som inte är förenlig med EU-rätten, menar kommissionen.

Det återstår att se vad resultatet av kommissionens utredning blir, men det är mycket möjligt att kommissionen kommer uppmana Sverige att ändra reglerna. Om Sverige inte gör det så kan kommissionen föra ärendet under EU-domstolens prövning.