Amerikansk skattereform kan få betydande konsekvenser för svenska bolag verksamma i USA

En omfattande och revolutionerande skattereform föreslås i USA. Blir förslaget verklighet kommer det att innebära att beskattning av amerikanska multinationella bolag anpassas till vad som generellt gäller i övriga världen. Flera av de förändringar som föreslås lär också få långtgående konsekvenser för svenska bolag verksamma i USA. Nedan följer huvudpunkter med bäring på bolagssektorn ur det 429 sidor långa lagförslaget.

Huvudsyftet med lagförslaget är att redan från och med 2018 sänka skatten för både företag och individer (totalt med svindlande nästan 1500 miljarder USD nästkommande 10-års period) vilket förväntas leda till högre tillväxt och högre konkurrenskraft för USA ur internationell synvinkel. Tanken är därmed att stora delar av skattesänkningarna ska bli självfinansierade ur nationalekonomisk synvinkel. Det finns också en tydlig önskan om att modernisera USA:s internationella skatteregler samt att förenkla beskattningssystemet.

Ändrade skattenivåer och övergång till territoriellt system;

• Den federala bolagsskattenivån i USA föreslås sänkas från dagens 35 procent till 20 procent (notera att till den federala bolagsskatten i USA betalas även delstatlig bolagsskatt vilken generellt innebär 3-5 procent ytterligare i delstatlig bolagsskatt), det vill säga den effektiva totala skatten sänks från 38-40 procent till 23-25 procent för svenska bolag verksamma i USA.
• En högre skattesats om 25 procent införs för bolag inom verksamhetsgrenar vilka generellt sett anses vara ägarledda (läkare/vårdsektorn, arkitekter, advokater/jurister, redovisnings/revisionsbyråer, underhållningssektorn och konsultsektorn).
• En ny skattenivå om 25 procent införs för inkomster vilka slussas genom handelsbolag, kommanditbolag och liknande. Betydande begränsningar föreslås dock införas för utnyttjandet av denna nya regel, dels beloppsmässiga och dels vilka verksamheters inkomster som kan omfattas.
• USA:s nuvarande globala beskattningssystem som ger USA rätt att beskatta all inkomst från amerikanska bolag och dess dotterbolag oavsett var i världen inkomsten genereras föreslås avskaffas och ersättas med det territoriella system som råder i flertalet andra länder. Det vill säga den amerikanska beskattningsrätten föreslås framgent begränsas till inkomster genererade i USA.
• Framtida utdelning från utländska dotterbolag, vilken härstammar från utdelningsbara medel vilka uppstått från och med 2018, föreslås vara skattebefriad.
• Vinster genererade före år 2018 och som ännu inte beskattats i USA enligt det tidigare systemet (tidigare system har haft generösa regler kring uppskov med beskattning för vinster vilka uppstått utomlands och ännu inte tagits hem såsom utdelning till moderbolaget i USA) ska engångsbeskattas till en nivå om tolv procent om det avser kontanter eller liknande och om fem procent för övriga vinster (till exempel tidigare års vinster i utländska dotterbolag vilka återinvesterats i tillgångar utomlands). För att lindra kassaflödeseffekten av denna engångsskatt föreslås att den kan betalas av under upp till åtta år.
• En konsumtionsskatt (”Excise tax”) om 20 procent införs på vissa former av betalningar årligen överstigande 100 MUSD som sker till utländska närstående bolag (i annan form än ränta) vilka är att anse som avdragsgilla (ingår i kostnad sålda varor eller inkluderas i en avdragsgill tillgång) hos det amerikanska bolaget. Undantag från skatten ska göras ifall det utländska bolaget väljer att hantera betalningen såsom inkomst härstammande från verksamhet i USA.
• Införandet av permanenta CFC regler i linje med internationella krav. CFC regler innebär i korthet att utländska vinster i lågbeskattade länder kan beskattas i moderbolagslaget, det vill säga i detta fall i USA. CFC inkomst föreslås bli beskattat till en reducerad skattenivå.

I tillägg införs omfattande begränsningar och ändringar i företags rätt till utnyttjande av olika avdrag. De viktigaste och som har störst påverkan för svenska bolags vidkommande bör vara följande:

• Direkt avdragsrätt för vissa så kallade kvalificerade investeringar vilka görs fram till och med år 2022.
• Begränsning av avdragsrätten för räntor till 30 procent av företagets justerade beskattningsbara inkomst. Undantag, det vill säga fortsatt full avdragsrätt, föreslås för fastighetsbolag och reglerade samhällsnyttiga bolag (så kallade utilities). Icke avdragen ränta kan sparas för senare avdragsrätt i upp till fem år.
• Specifika avdragsbegränsningsregler införs för dotterbolag till utländska koncerner vilket begränsar avdragsrätten om det amerikanska bolagets andel av finansnettot överstiger 110 procent av det amerikanska bolagets relativa andel av koncernens EBITDA.
• Viss begränsning av utnyttjade av tidigare års förlustavdrag föreslås. Den begränsning som föreslås är att max 90 procent av årets beskattningsbara vinst kan kvittas mot förluster från tidigare år.

Kommentar

Det är tydligt att lagförslaget avser att anpassa USA:s skattelagstiftning både avseende skattenivåer och regelverk till vad som generellt gäller internationellt. Inte minst övergången till ett territoriellt skattesystem med tydliga CFC regler är välkommet och kommer säkerligen att innebära att vi kommer att få se stora förändringar framöver i hur amerikanska bolag agerar internationellt. Den tydliga fördelen som funnits hos amerikanska storbolag med stor verksamhet utomlands att spara obeskattade vinstmedel i bolag i lågbeskattade länder utomlands minskar betydligt vilket på längre sikt kan leda till en ökad internationell harmonisering och samsyn på hur internationella skattefrågor ska hanteras och lösas.

Omfånget av den konsumtionsskatt (”Excise tax”) om 20 procent som föreslås på vissa betalningar från utländska bolag (till exempel svenska bolag) till närstående bolag i USA är i dagsläget svår att få en klar överblick över och måste (ifall lagförslaget blir verklighet) helt klart analyseras mer noggrant för de bolag som kan tänkas träffas. Oaktat så kommer förslaget att få stora implikationer för koncerner vilka säljer produkter till amerikanska slutkunder vilka helt eller delvis producerats utomlands eller lokalt baserat på immateriella tillgångar ägda utanför USA. För att undvika skatten ska utländsk inkomst beskattas i USA, vilken då skulle leda till att samma inkomst ska beskattas både i USA och utomlands. Inte minst frågorna om mer exakt vilka transaktioner den kan komma att omfatta och hur den ska hanteras i relation till existerande dubbelbeskattningsavtal förefaller komplicerad och måste analyseras i detalj för varje koncern baserat på hur deras värdekejda ser ut. Syftet med lagförslaget anges till att vara att träffa icke armslängdsmässiga gränsöverstigande transaktioner, men vid en översiktlig analys förefaller den snarare vara ägnad att tvinga flertalet internationella koncerner att beskatta hela värdekedjans vinst i USA vid försäljning till amerikanska konsumenter och därmed snarare vara ägnad att kullkasta armslängdsprincipen såsom den uttrycks i OECD Guidelines än att upprätthålla densamma. Det är möjligt att de negativa effekterna delvis kan begränsas genom en operativa översyn över hur verksamheten bedrivs i USA och/eller genom att verksamhet i USA bedrivs såsom fasta driftställen till utländska moderbolag. Oaktat skulle förslag genomföras i dess nuvarande form kommer det att få stora negativa effekter för de bolag som berörs och hur detta kommer att mottas internationellt återstår att se. Det bör noteras att de beräknade intäkterna från denna skatt är betydande och det uppskattas att den amerikanska beskattningsbasen ökar med cirka 15 miljarder USD årligen (eller tio procent av den uppskattade årliga kostnaden för den sänka bolagsskatten), vilket antingen kommer att ske på bekostnad av dubbelbeskattning eller överflyttning av idag utländsk beskattningsbas till USA.

Det är dock viktigt att påminna sig om att ovanstående endast är ett lagförslag och även om stort arbete gjorts i förväg om att försöka försäkra sig om att lagförslaget får erforderlig majoritet är detta långt ifrån säkert. Nu när detaljerna av förslaget är publicerade är det inte omöjligt att någon av de 52 republikanska senatorerna övertygas av sina lokala väljare och/eller industriella intressegrupper vilka ser nackdelar med förlaget att rösta emot detsamma. Det är därför troligt att vi kommer att få se ett reviderat förslag inom de närmsta dagarna/veckorna baserat på inkomna synpunkter. Även om stora delar av förslaget innebär stora förbättringar och förenklingar på många plan är frågan om inte förslaget kan vara alltför långtgående sett i sin helhet. Förslaget innebär som ovan nämnts betydligt lägre skatteinkomster framgent, vilket därmed riskerar att kraftigt öka budgetunderskottet i USA för lång tid framöver. Flera republikanska senatorer har tidigare varit ytterst vokala i sin kritik mot en obalanserad budget och kan därmed ha svårt att politiskt acceptera förslaget utan en mer tydlig inkomstbalans, det vill säga lägre skattesänkningar eller mer drastiska avdragsbegränsningar. Som de flesta känner till har president Trump tidigare haft problem med att övertyga sina partikollegor om en rad av sina förslag, inte minst sin sjukvårdsreform.