3:12-utredningen har kommit med sitt förslag

Regeringen beslutade i maj 2022 om en utredning av de så kallade 3:12-reglerna. Uppdraget, som har utökats genom flera tilläggsdirektiv, har haft som övergripande syfte att analysera på vilket sätt och i vilken omfattning 3:12-reglerna kan förenklas, ytterligare främja entreprenörskap, underlätta ägarskiften samt analysera vissa specifika delar i lagstiftningen som identifierats som problematiska. Den 3 juni 2024 släppte utredningen slutligen sitt förslag.

Utredningens huvudförslag

Förslaget inriktar sig på att förenkla reglerna för beräkning av det gränsbelopp som sätter gränsen för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som får beskattas till 20 procent skatt. Därtill kommer utredningen med förslag på förenklingar för reglerna kring vilka som ska kvalificera för olika delar av regelverket. 

Förslag på ändrade beräkningsregler

• Dagens förenklingsregel och huvudregel för beräkning av det lågbeskattade gränsbeloppet föreslås ersättas med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Det föreslås ett grundbelopp för beräkning av gränsbeloppet som motsvarar fyra inkomstbasbelopp (304 800 kronor, 2024) fördelat på andelarna i företaget. Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela grundbeloppet mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp. Fördelningen mellan företagen ska ske i proportion till ägd andel i respektive företag.
  
  
• Utöver grundbeloppet får ett lönebaserat utrymme tillgodoräknas ägarens gränsbelopp. Detta utgörs fortfarande av 50 procent av kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och dess dotterbolag vilket fördelas på delägarens andelar i företaget. Enligt förslaget ska dock ett avdrag, så kallat löneavdrag, om åtta inkomstbasbelopp (609 600 kronor, 2024) göras för varje delägare.
   
• Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav (den så kallade fyraprocentspärren) föreslås slopas, vilket medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Dock kvarstår taket om att det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger den egna lönen.
  
  
• Även fortsättningsvis föreslås det finnas en möjlighet att tillgodogöra sig en andel av omkostnadsbeloppet till sitt gränsbelopp men uppräkningen, som fortfarande ska motsvara statslåneräntan med ett tillägg om nio procentenheter, ska bara göras på den del av andelarnas omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor.
  
  
• Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås däremot att tas bort. Tanken är att det här kompenseras med det högre grundbeloppet.
  
  
• Dagens två olika takbelopp för tjänstebeskattning för utdelning och kapitalvinst slås ihop till ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp som ska gälla för både utdelningar och kapitalvinster, under beskattningsåret samt de två föregående beskattningsåren, av delägaren och dennes närstående.
  
  
• En generell sänkning föreslås ske av karenstiderna med ett år, från fem till fyra år. Framför allt har det betydelse för bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en andelsägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget, vid bedömning av utomståenderegeln eller bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

Förslag på ändrade kvalifikationsregler

• Ett snävare närståendebegrepp föreslås där syskonkretsen (inklusive syskons make och barn) inte räknas som närstående, vilket innebär att delägaren till exempel inte behöver beakta syskons verksamhet vid bedömningen av om andelarna är kvalificerade eller inte.
  
  
• Det föreslås att utomståenderegeln kodifieras så att det är tydligt att det krävs att utomstående ägande om just 30 procent. I övrigt föreslås inga förändringar vad gäller utomståenderegeln.
  
  
• Enligt förslaget ska fåmansföretag varje år lämna kontrolluppgift för fysiska personer och dödsbon om antalet andelar som de äger vid beskattningsårets ingång, hur stor del av det totala antalet andelar i företaget som de äger, och förändringar av andelsinnehavet under beskattningsåret. 

Våra kommentarer

Vid en första analys ser vi positivt på förslaget då det ser ut att innebära förenklingar av ett idag komplicerat regelverk. Det är också positivt för många att miniminivån för gränsbeloppen föreslås att höjas och att fler kommer sannolikt att kunna nyttja löneunderlag för beräkningen av gränsbelopp. Det finns dock även delägare med mindre löneunderlag som missgynnas av löneavdraget på åtta inkomstbasbelopp men som å andra sidan nu får ett högre grundbelopp. Även om lönekravet tas bort kvarstår oavsett ett krav på att ta ut lön i och med begränsningen om att löneunderlaget får uppgå till maximalt 50 gånger den egna lönen. Här faller också möjligheten att dra nytta av syskonens löneuttag bort. 

Att den årliga uppräkningen av outnyttjade utdelningsutrymmen tas bort blir, med dagens ränteläge, också en försämring för dem med stora sparade utdelningsutrymmen. Ett gemensamt takbelopp för både utdelning och kapitalvinst torde däremot vara odelat positivt. 

Förslaget om sänkta karenstider gynnar rimligen fler än det begränsar, men även där kan det finnas de som missgynnas av förslaget.  

Närståendedefinitionen har betydelse både vid bedömningen av vad som är kvalificerade andelar i ett fåmansföretag och när närståendes verksamhet kan påverka aktieägarens status på sina aktier. Det kan därför kräva viss eftertanke för att bedöma vilka effekter den snävare definitionen kan tänkas få. Sannolikt kan det både innebära en förbättring för vissa medan det innebär en försämring för andra. 

Att det inte kommer några mer konkreta förslag kring förenklingar eller förbättringar av utomståenderegeln är synd, eftersom tillämpningen av regeln har blivit alltmer komplex och oförutsägbar genom den praxis som utvecklats. Utredaren kommenterade den frågan särskilt vid Finansdepartementets pressträff och konstaterade att om regelverket förändras så är det svårt att förutse hur de ändringarna i sin tur skulle tolkas och hur de skulle påverka befintlig praxis.  

Det finns inga centrala aktieägarregister i Sverige. Istället ska varje aktiebolag ha en aktiebok där det bland annat står vem som äger vilka aktier. Förslaget på utökade kontrolluppgifter för fåmansföretagen kommer dock i praktiken innebära att det införs ett register för aktieägare i fåmansföretag. Detta kan leda till färre oavsiktliga fel och snabbare utredningar - men det är samtidigt viktigt att bevaka integritetsaspekten.

Vi kommer att följa upp utredningens förslag med ytterligare artiklar här på Tax matters, allt eftersom vi hinner fördjupa oss i dess olika delar.  

Kontaktpersoner till våra rådgivare på olika orter

Anders Svenson, Västerås
Andreas Stranne, Göteborg
Annika Svanfeldt, Stockholm
Henrik Bergman, Sundsvall
Henrik Melin, Borås
Ingemar Ritseson, Malmö
Karin Ekman, Göteborg
Lina Gardlow, Umeå
Malin Andersson, Göteborg
Marie Richardsson, Trollhättan
Oscar Warglo, Stockholm
Patric Forsell, Jönköping
Tobias Lundstedt, Stockholm
Ulrika Lundh Eriksson, Göteborg

Se filmer om förslaget till de nya 3:12-reglerna

PwC:s skatteexperter Oscar Warglo och Annika Svanfeldt kommenterar förslaget (9 minuter):

Här kan du ta del av en längre genomgång av de föreslagna förändringarna i 3:12-reglerna (1 timme).