Vindkraftverk och statsstöd – planering av fastighetsskatten

Mot bakgrund av att det, enligt Skatteverket, inte går att dela upp statsstöd på del av en taxeringsenhet eller del av ett år kan det vara svårt för ägare till vindkraftverk att få tillgång till fullt statsstöd. En uppdelning av vindkraftsparker i flera taxeringsenheter kan dock möjliggöra för statsstöd.

Fastighetsskatten för fastigheter med elproduktion uppgår normalt till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Vindkraftverk beskattas dock med 0,2 procent under förutsättning att den lägre skattesatsen inte medför att den minskade skatten (mellan 0,5 procent och 0,2 procent) uppgår till mer än 200 000 Euro, beräknat över en treårsperiod, för den koncern som vindkraftverket ingår i.

De ovanstående grundar sig i att skillnaden mellan fastighetsskatten om 0,5 procent och 0,2 procent kan anses utgöra statligt stöd enligt EU-rättsliga regler. En medlemsstat får lämna sådant statligt stöd om det totala stödet till en koncern understiger 200 000 Euro under en period av tre beskattningsår. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i våras, mål nr 3873-18, att den lägre skattesatsen om 0,2 procent utgör statsstöd och att den endast kan tillämpas så länge takbeloppet inte överskrids. Om takbeloppet överskrids, beskattas vindkraftverket med den högre skattesatsen 0,5 procent.

Enligt Skatteverket är det inte möjligt att erhålla delvis reduktion för det fall ett vindkraftverk skulle överskrida takbeloppet 200 000 Euro. Det går, enligt Skatteverkets mening, inte att erhålla reduktion för del av ett år eller för del av en taxeringsenhet.

Treårsregeln

Förvaltningsrätten i Göteborg prövade 2019-08-09 frågan om tillämpning av treårsregeln.

I målet hade den koncern som det överklagande bolaget ingår i under beskattningsåren 2012 och 2013 beskattats med den lägre skattesatsen om 0,2 procent i en sådan omfattning att det för beskattningsåren 2014 och 2015 saknas utrymme att tillämpa den lägre skattesatsen. Skatteverket beslutade att bolaget skulle beskattas med 0,5 procent även under 2016 med motiveringen att Skatteverket gör samma bedömning som för beskattningsåren 2014 och 2015.

Förvaltningsdomstolen konstaterar att bedömningen av om det finns utrymme att tillämpa den lägre skattesatsen om 0,2 procent ska göras över en period om tre beskattningsår. Det innebär att vid beskattningsår 2016 ska hänsyn tas till om koncernen erhållit statsstöd under beskattningsåren 2014 och 2015. Det saknar betydelse att koncernen har erhållit statsstöd beskattningsåren 2012 och 2013. Då koncernens samtliga taxeringsenheter med vindkraftverk beskattades med den högre skattesatsen för beskattningsåren 2014 och 2015, har koncernen har kvar hela utrymmet om 200 000 Euro för att tillämpa den lägre skattesatsen för beskattningsåret 2016.

Domstolen konstaterar att Skatteverket saknat grund för att beskatta det aktuella bolagets vindkraftverk med 0,5 procent. Samtidigt konstaterar domstolen att en tillämpning av den lägre skattesatsen för samtliga koncernens taxeringsenheter skulle innebära att takbeloppet överskrids. En bedömning måste därför göras av vilka taxeringsenheter som ska beskattas med 0,2 procent respektive 0,5 procent. Denna utredning bör ske hos Skatteverket varför domstolen återförvisar ärendet för fortsatt handläggning.

Kommentar

Mot bakgrund av att det, enligt Skatteverket, inte går att dela upp statsstödet på del av en taxeringsenhet eller del av ett år kan det vara svårt för ägare till vindkraftverk att få tillgång till fullt statsstöd. Om en vindkraftspark är så stor att statsstödet redan första året överstiger takbeloppet kommer den aldrig att erhålla något statsstöd. Det förekommer även att en koncern exempelvis har erhållit statsstöd med 150 000 Euro över en period om två år (75 000 Euro per år) och därmed inte kan erhålla något statsstöd under det tredje året, eftersom man då överskrider takbeloppet. Det kan därför finnas anledning att dela upp vindkraftsparker i flera taxeringsenheter i syfte att försöka anpassa dem för att optimera möjligheterna till statsstöd.

I fall där det inom en koncern finns flera taxeringsenheter med vindkraftverk kan vissa beskattas med en fastighetsskatt om 0,2 procent medan andra beskattas med 0,5 procent. Fördelningen mellan dessa kan anpassas så att statsstödet till koncernen som helhet inte överstiger takbeloppet om 200 000 Euro.

När ett bolag tillämpar 0,2 procent fastighetsskatt på vissa taxeringsenheter kan det vara bra att i bilaga till deklarationen redogöra för hur koncernen hanterat statsstödet. Av det aktuella målet ovan framgår det att Skatteverket inte utan utredning kan neka ett bolag att tillämpa 0,2 procent. Det kan dock antas att Skatteverket kommer att utreda hur koncernen hanterat statsstödet så att detta inte överstiger 200 000 Euro över tre beskattningsår.