Sverige undertecknar multilateral konvention om skatteavtal

Sverige undertecknade den 7 juni, tillsammans med 67 andra länder, en multilateral konvention för att implementera skatteavtalsrelaterade åtgärder inom ramen för det så kallade BEPS-projektet. Noterbart är att Sverige reserverat sig mot flertalet ändringsförslag, vilket innebär att endast ett fåtal av förslagen inom BEPS-projektet i praktiken kommer att påverka Sveriges existerande skatteavtal.

BEPS-projektet är ett internationellt projekt för att motverka erosion av skattebasen och vinstförflyttningar. Projektet påbörjades 2013 och slutfördes under slutet av 2015 då totalt 13 slutrapporter samt ett sammanfattande dokument publicerades av OECD.

Vissa åtgärder inom ramen för BEPS-projektet kräver ändringar i ländernas bilaterala skatteavtal. Med tanke på det stora antalet skatteavtal som existerar tillsatte OECD en arbetsgrupp med uppgift att utveckla ett multilateralt instrument som skulle möjliggöra för länder att snabbt kunna åstadkomma ändringar i sina skatteavtal på de områden som berörs av BEPS-projektet.

Den multilaterala konventionen om skatteavtal omfattar ändringar på en rad olika punkter i syfte att stoppa utnyttjandet av olikheter i nationella lagstiftningar för att uppnå skattefördelar. Exempelvis lämnas förslag på nya avtalsbestämmelser gällande hybridsituationer, fasta driftställen och hantering av avtalsmissbruk.

För att konventionen ska bli gällande som svensk lag och applicerbar gentemot svenska bolag behöver den likt annan skattelagstiftning först lämnas till riksdagen för slutligt godkännande.

Kommentar

Sverige lämnade i samband med undertecknandet ett dokument till OECD med uppgift om vilka svenska bilaterala skatteavtal (totalt 64 stycken) som ska omfattas av konventionen och Sveriges inställning till konventionens olika artiklar.

Noterbart är att Sverige valt att reservera sig helt mot flertalet punkter i det multilaterala avtalet, vilket innebär att dessa förslag på ändringar inte blir gällande för de skatteavtal som Sverige har ingått. Exempelvis reserverar sig Sverige helt mot de förslag på nya bestämmelser som avser definitionen av fasta driftställen (där bland annat hantering av kommissionärsstrukturer och lagerhållande i annat land ingår) och förslagen kring olika typer av hybridsituationer. Vid en första anblick kan konstateras att Sverige därmed reserverar sig mot fler förslag än många av de andra länder som den 7 juni undertecknade konventionen.

Däremot är Sverige ett av 25 länder som valt att acceptera att reglerna kring undanröjande av dubbelbeskattning ska förstärkas genom att för det fall de två inblandade ländernas behöriga myndigheter inte inom tre år kan lösa hur beskattningsrätten till en viss inkomst ska fördelas så ska ärendet överföras till en skiljenämnd för slutligt avgörande. Det senare är en ytterst välkommen förbättring för svenska bolag.