Förhandsbesked från SRN: Aktieägartillskott eller driftbidrag?

Skatterättsnämnden klargör gränsdragningen mellan skattefria aktieägartillskott och skattepliktiga driftsbidrag ytterligare. Det ger viktig vägledning för bland annat kommuner och kommunägda bolag som står inför investeringar och kapitalförstärkning.

Sammanfattning

Skatterättsnämnden har i ett nytt förhandsbesked (SRN, dnr 93-24/D) fastslagit att ett aktieägartillskott från en kommun till ett helägt dotterbolag och vidare till dess dotterbolag inte utgör ett skattepliktigt driftbidrag. Beslutet klargör ytterligare gränsdragningen mellan aktieägartillskott och driftbidrag, och betonar återigen att syftet med tillskottet och mottagarens ekonomiska situation är avgörande för bedömningen.

Avgörandet

Målet rörde det kommunägda AB X och dess helägda dotterbolag AB Y. Båda bolagen har under flera år redovisat skattemässiga överskott. AB Y bedriver kommersiell fastighetsförvaltning och står inför omfattande investeringar i form av underhåll och hyresgästanpassningar. 

Kommunen har sedan tidigare en fordran på AB Y som uppkommit i samband med tidigare fastighetsförvärv. För att förbättra AB Y:s soliditet inför upptagandet av ett extern lån överväger kommunen att tillskjuta fordran som ett ovillkorat aktieägartillskott till AB X, som i sin tur ska tillskjuta den erhållna fordran vidare till AB Y.

Parterna önskade därför få klarhet i om dessa tillskott ska klassificeras som skattefria aktieägartillskott eller om de riskerar att klassificeras som skattepliktiga driftbidrag.

Skatterättsnämnden fastslår att förutsättningarna i det aktuella fallet är sådana att tillskotten inte kan anses utgöra något annat än aktieägartillskott. 

Avgörandet betonar att klassificeringen avgörs av bidragets faktiska syfte och hur det ska användas hos den slutliga mottagaren, snarare än dess benämning eller att givaren faktiskt är aktieägare. I detta fall hade bolagen inga skattemässiga underskott, och tillskottet syftade till att stärka soliditeten i den slutliga mottagaren snarare än att täcka löpande kostnader. Skatterättsnämnden betonar att bidrag som ges för att förbättra bolagets kapitalstruktur och inte som ersättning för tjänster kan betraktas som aktieägartillskott.

Våra kommentarer

Förhandsbeskedet ligger i linje med tidigare praxis och bekräftar de centrala principerna för gränsdragningen mellan aktieägartillskott och driftbidrag. Det tydliggör även att tillskott som sker i flera led inom en koncernstruktur kan behålla sin karaktär av aktieägartillskott, vilket ger ökad förutsägbarhet för bland annat kommuner och kommunägda bolag som står inför investeringar och kapitalförstärkning.

Skatterättsnämndens avgörande klargör att det är bidragets faktiska innebörd som avgör om det utgör ett aktieägartillskott eller ett skattepliktigt driftbidrag. En kvarstående fråga är dock vilken betydelse historiska underskott hos mottagaren kan ha för bedömningen när tillskott lämnas inför en investering. Historiska underskott i sig behöver, enligt vår uppfattning, inte innebära att tillskottet ska klassificeras som ett driftbidrag. Om bolaget inte är långsiktigt självförsörjande och tidigare återkommande fått tillskott från kommunen, kan det argumenteras att kommunen tar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten, vilket i tidigare praxis ofta lett till att bidrag klassificerats som driftbidrag. Sådana omständigheter försvårar argumentationen kring att ett bolag bedrivs på affärsmässiga grunder. 

Bedömningen ska dock även ta hänsyn till bolagets framtida bärkraft och huruvida kommunen anses ha ett underförstått ansvar för dess ekonomi. Om tillskottet ges med syfte att stärka soliditeten inför en investering och bidra till framtida affärsmässig stabilitet, kan det därför fortfarande finnas argument för att det ska kunna klassificeras som ett aktieägartillskott, särskilt om kommunen inte återkommande lämnat historiska tillskott. Här finns dock fortsatt en osäkerhet kring hur Skatteverket skulle värdera de omkringliggande omständigheterna ur bevissynpunkt, vilket kan göra det svårt för bolaget att visa att verksamheten bedrivs på affärsmässiga grunder. 

Sammanfattningsvis är bedömningen av vad ett aktieägartillskott skattemässigt ska klassificeras som inom en kommun- eller regionkoncern komplex och beroende av flera samverkande faktorer. Det är viktigt att ägaren kan visa en hållbar affärsmodell över tid, samtidigt som enskilda förlustår kan motiveras. Vi stöttar många offentligt ägda bolag med dessa typer av frågor och diskuterar gärna kapitaliseringsfrågor med er.