Skattekrönika 2017

I krönikan inför 2017 spådde jag att det skulle bli hållbarhetens år. Även inom beskattningen. I någon mån fick jag rätt. Men det beror på hur man definierar hållbarhet. Många menar att företagen ska agera moraliskt rätt. Med det menas i sin tur att de ska avstå från aggressiv skatteplanering och betala rätt skatt på rätt ställe. Jag har ingen annan uppfattning.

Under 2017 presenterade regeringen ett 12-punktsprogram mot skatteundandragande. Dessa förslag kommer att få genomslag under 2018 och framåt. PwC har därför uppmanat sina kunder att skatt bör vara en fast punkt på dagordningen på styrelsemöten. Den uppmaningen står fast även för 2018.

År 2017 började annars med att jag, tillsammans med min kollega Hans Peter Larsson, hade en debattartikel på Dagens industris debattsida, Rekordhöjda skatter 2017. Vi varnade för flera förslag som då låg om höjda skatter med tillsammans upp mot 20 miljarder kronor. Det var höjd skatt för ägare till fåmansföretag, på finansiell verksamhet i företag, på landsvägstransporter, flyg, av beskattningen av bolag och av fastigheter. You name it! Ett dråpslag låg i luften!

Inför Almedalsveckan hade vi en andra artikel på Di Debatt, Entreprenörsskattens nivå är inte hållbar. Frågan vi ställde var, är 41,5 procents skatt (som lägst) för entreprenörer hållbar?

Alla vet nu hur det senare slutade. 3:12-förslaget backade regeringen från liksom förslagen om skatt på finansiella tjänster och transporter. Förslag om höjd skatt på fastigheter har ännu inte lagts fram. Hur bolagsskatten utformas från 2019 återstår att se när förslaget presenteras i början av 2018. Att förslaget om generellt försämrade 3:12-regler inte lades fram känns oerhört bra när jag under hösten gett råd till fåmansföretagare.

Efter sommaren åkte jag på en årlig internationell skattekonferens som samlar omkring 2000 skattekollegor. Trevligare än det låter! Det bestående affärsmässiga intrycket var att Sverige, istället för att vända sig inåt och fokusera på skatteundandragande, måste vända sig utåt och ta upp kampen i den ökande internationella skattekonkurrensen mellan länder som vi nu åter ser. I skrivande stund exemplifierad av sänkningen av bolagsskatten i USA. Våra kunder behöver mer luft under vingarna om Sverige ska få fler nya storföretag. I slutet av september hade vi ännu en debattartikel på Di Debatt där vi pekade på denna utveckling och det nya skattekrig vi ser mellan länder. Rubriken var, Halva bolagsskatten riskerar försvinna. Vi lämnade sex förslag för att stärka den svenska konkurrenskraften framöver.

Så kan skatteåret 2017 kort speglas och summeras sett genom mina erfarenheter och publika kommentarer.

Vad som glädjer mig mest är att svenska startups är så framgångsrika internationellt på så många områden. Flera av dem är kunder hos PwC. Antalet svenska miljardärer är nu fler än någonsin. Det är värdefullt. En del av kapitalet återinvesteras, en annan del går in i projekt med syfte att utveckla och förbättra vårt samhälle. Det är för att främja svenska företagares fortsatta utveckling i Sverige och internationellt som jag engagerat mig mer publikt under 2017 än jag gjort tidigare.

Inför 2018 bör regeringen vända sig utåt och främja entreprenörskap. Att vända sig inåt för att komma åt de som fuskar är viktigt, men det får inte vara huvudfokus! Världen är inte statisk utan global, även om nationella vindar blåser även inom beskattningen.

God Jul och Gott Nytt År!