Skattekrönika 2016

År 2016 var ett bra skatteår för våra kunder. Det är roligt att kunna skriva det. Många medelstora företag växte och tog sig in på olika börser eller fick riskkapitalfinansiering från fonder, de mindre fick i ökad utsträckning kapital från affärsänglar och de minsta företagen blev fler. Aktieutdelningarna från fåmansföretagen fortsatte öka och sökte sig in i yngre företag. I de större företagen ökade fokus på internationella marknader. Givetvis rör detta främst företagens ekonomi, men skatter fungerar som olja i maskineriet.

När detta skrivs i slutet av 2016 finns några mörka moln på himlen. Men först en tillbakablick på 2016.

Statsfinansiellt medförde en ansträngd samhällsekonomi att en trend med sjunkande skattetryck på allvar bröts. Skatter och avgifter på arbete och miljö höjdes. Detta just som bilden av Sverige som högskatteland sakta började nyanseras internationellt. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten varit god under 2016. I hanteringen av denna situation, en förvisso svår balansgång, ligger finansminister Magdalena Anderssons utmaning inför 2017. Sina egna tankar under 2015 om en genomgripande skattereform har hon satt på ”hold” under året. Politisk konsensus kring större övergripande frågor anses saknas och rekordmånga skattefrågor har utretts under 2016. Dessa måste först landas.

Internationellt

På den internationella agendan dominerade två frågor – aggressiv skatteplanering och att en ökad andel av företagens vinster ska beskattas i länder där marknad och tillverkning finns. BEPS, Base Erosion and Profit Shifting, var ordet som många lärde sig. OECD kom med ett 15-punktsprogram med olika åtgärder, EU lade till några. Regeringen presenterade därefter ett 10-punktsprogram mot skatteundandragande. Fler förslag stundar. I denna utveckling var även Skatteverket ovanligt drivande under devisen ”rätt skatt ska betalas”.

Nya regler och principer blir ibland vaga med brister i rättssäkerhet som följd. Detta har många större företag och riskkapitalister fått erfara under året. Det har varit svårt även för oss som rådgivare att tolka regler som man inte kan ta på. Här tänker vi på regler om ränteavdrag och så kallad ”carried interest” som exempel.

Sverige

På hemmaplan har ovanligt många skattefrågor varit föremål för utredning under året. Flertalet kunder är vana vid osäkerhet och fokuserar på sitt företagande fram till dess de ser skarpa förslag som sannolikt passerar riksdagen. Det är tur det – finansdepartementet har vänt på de flesta stenar under året.

Ägare till fåmansaktiebolag

I november kom till slut utredningsförslaget om ändrade regler för beskattning av utdelning och kapitalvinster. Huvuddelen var aviserade försämringar men även några förbättringar föreslås. Sammantaget föreslås höjd skatt för 400 000 företagare med knappt 5 miljarder kronor. Nu är förslaget ute på remiss.

Tillväxtinriktade företag

Ett urvattnat förslag om särskilda personaloptioner har presenterats och regeringen kommer imorgon lämna en lagrådsremiss till lagrådet med förslag till ändrade regler. Vi kommer skriva mer om detta på Tax matters dom närmaste dagarna.

Finansiella tjänster

Ett förslag om skatt på finansiella tjänster som berör i stort sett alla företag presenterades också i november. Även den ideella sektorn omfattas. Skälet till att så många berörs är att många företag har koncernintern in- eller utlåning, säljer försäkringar, med mera tillsammans med varor och tjänster. Här föreslås höjd skatt med 3-7 miljarder. Även det förslaget är ute på remiss.

Därtill har förslag om höjd skatt på både väg- och lufttransporter föreslagits.

Just nu väntar fastighetsägare som äger fastigheter genom bolag, så kallade paketerade fastigheter, på besked om sin skatt. Här kommer en utredning i mars.

Den stora frågan som hängt i luften under året är den om en delvis ny företagsbeskattning. Den rymmer förslag om begränsat avdrag för kostnadsräntor i bolag vilket kan påverka såväl företagens finansiering som bolagsskattesatsens höjd. Sänkt bolagsskatt vore fräckt och offensivt i den nya omvärld som växer fram i spåren efter Brexit och valet i USA.

Sammantaget har 2016 varit skatteutredningarnas år. Återstår att se var bollarna landar 2017.

Två saker inför årets slut:

• Sätt er in i 3:12-förslaget och se hur det påverkar den personliga ekonomin kring företaget!
• Bevaka förslaget till ny företagsbeskattning! Hur påverkar det företaget?

Med detta,

God Jul och Gott Nytt År

Mikael Carlén och Hans Peter Larsson