Skatteförslagen i höstbudgeten för 2020 – en sammanställning

Idag lämnade regeringen höstbudgeten till riksdagen. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen till ändrade regler på skatteområdet och som föreslås träda i kraft under 2020 samt regeringens aviseringar om förslag som väntas komma senare.

Förslagen i korthet

• Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (så kallad värnskatt). Att statlig inkomstskatt endast ska tas ut över en viss inkomstnivå slogs fast vid 1990 års skattereform. Utgångspunkten var då att statlig skatt ska tas ut med 20 procent. Av statsfinansiella skäl infördes den så kallade värnskatten från och med inkomståret 1995. Den långsiktiga finansieringsgraden bedöms mest sannolikt vara i närheten av 100 procent.
• Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks i syfte att minska skillnaden i beskattning av pension och löneinkomst.
• Rätt till skattereduktion i form av rut- och rotavdrag förutsätter att betalningen för tjänsten har skett elektroniskt. Förslaget är ett led i arbetet med att bekämpa skattefusk och skatteundandraganden.
• Avdrag medges för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter och kravet på att personen ska omfattas av en annan EU-medlemsstats lagstiftning slopas.
• Som en del i en grön skatteväxling föreslås en skattereduktion för fysiska personer som bor i vissa glest befolkade områden. Åtgärden utgör såväl en kompensation som en regional stimulans som kan underlätta och i viss mån attrahera till boende och arbete Norrland och nordvästra Svealand.
• Sänkt koldioxidskatt och energiskatt på bensin och diesel. Skälet är att motverka ökad skatt vid pump som kan uppstå när inblandningen av biodrivmedel ökar till följd av reduktionsplikten samt genom indexering av drivmedelsskatter.
• Skattesatsen för annonser och reklam sänks från 7,65 procent till 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett beskattningsår.

Vissa aviseringar av förslag där regeringen avser att återkomma

• Regeringen anser att skatten på finanssektorn bör öka, vilket av finansministern har lanserats som den så kallade bankskatten. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som bör träda i kraft den 1 januari 2022. Det noteras att regeringen blandar begreppen "bankskatt" och "skatt på finanssektorn" varmed det kan antas att skatten kommer omfatta fler finansiella företag än bara banker.
• Ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp bör införas vid beskattning av utomlands bosatta personer som tillfälligt arbetar i Sverige. Avsikten är att en proposition ska lämnas under 2020 och att de kommande förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2021.
• Ett så kallat ingångsavdrag föreslås införas och innebär att arbetsgivare som anställer personer som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden (unga utan högre utbildning, långtidsarbetslösa samt nyanlända med uppehållstillstånd) får nedsatta arbetsgivaravgifter under de första 24 månaderna av anställningen. Nedsättningen uppgår till maximalt cirka 5 000 kronor per månad och anställd. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2020.
• Förslag om ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling (FoU). Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 april 2020.
• Ett system för anstånd med betalning av kupongskatt i vissa fall bör införas. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2020.
• Regeringen avser att under 2019 återkomma till riksdagen med ett förslag på punktskatt på avfall som förbränns. Reglerna bör träda i kraft den 1 april 2020.
• Regeringen avser att under 2019 lämna ett förslag på skatt på plastkassar. Skatten bör kunna tas ut från och med den 1 maj 2020.
• Regeringen vill utöka skatten på kemikalier i viss elektronik till att omfatta även försäljning från utländska säljare direkt till svenska konsumenter. Ett lagförslag kommer att utarbetas under 2019.
• Ändrade mervärdesskatteregler för e-handel mellan företag och konsumenter, det andra steget i det så kallade E-handelspaketet, bör införas från den 1 januari 2021.
• Regeringen avser att under 2019 tillsätta en utredning om det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret.
• Taket för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad höjs från 1 450 000 kronor till 3 000 000 kronor. Regeringen har för avsikt att under 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag som bör träda i kraft den 1 juli 2020. Avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020 ska omfattas.
• Regeringen avser att under hösten 2019 återkomma med ett förslag om genomförande av regler om utflyttningsbeskattning och anstånd som bygger på EU-direktivet mot skatteundandragande. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2020. Lagstiftningsärendet berör inte det omdebatterade förslaget om exitbeskattning för fysiska personer som Skatteverket lämnade till Finansdepartementet 2017.

Kommentar

Höstbudgeten bjöd inte på några överraskningar. De besked som gavs var väntade och i flera fall offentliggjorda på förhand. Budgeten innehåller inte några förslag eller aviseringar om kommande förslag av de regler som gäller för delägare i fåmansföretag (de så kallade 3:12-reglerna).