Ränteavdrag på efterställda skulder

Avdragsförbud för ränteutgifter på efterställda skulder ska tolkas så att den del av skulderna som på grund av avtrappningen i artikel 64 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (tillsynsförordningen) inte ingår i kapitalbasen inte heller ska omfattas av avdragsförbudet. Detta har Skatterättsnämnden meddelat i ett förhandsbesked.

Omständigheterna i förhandsbeskedet från den 7 januari 2020 var att X AB som bedrev bankrörelse hade ett förlagslån med förfallodag i april 2019. Förlagslånet var efterställt bankens övriga skulder och medförde därmed rätt till betalning först efter att övriga fordringsägare hade fått återbetalning. I sin deklaration för beskattningsår 2017 yrkade banken avdrag för utgiftsräntan på förlagslånet. Skatteverket höjde det av banken redovisade överskottet av inkomst av näringsverksamhet med motiveringen att hela utgiftsräntan ska enligt 24 kap. 9 § IL omfattas av avdragsförbudet. Banken överklagade Skatteverkets beslut och tillstyrkte att frågan om avdragsrätten för utgiftsräntan på förlagslånet skulle prövas genom att Allmänna ombudet hos Skatteverket ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Skatterättsnämnden bedömde att förutsättningar för att meddela förhandsbesked föreligger. Enligt nämndens uppfattning talade avdragsbestämmelsens ordalydelse läst tillsammans med förarbetsuttalanden (prop. 2016/17:1 s 231 f.) för att den del av efterställda skulder som på grund av avtrappningen i artikel 64 tillsynsförordningen inte ingår i kapitalbasen, inte heller ska omfattas av avdragsförbudet. I det nyssnämnda förarbetsuttalandet anges att ränteutgifter på de efterställda skulderna inte ska kunna dras av för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget kapital och finansiering med efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen.

Beträffande omfattningen av avdragsrätt för utgiftsräntan ska enligt Skatterättsnämnden avdrag beräknas utifrån vad som anges i artikel 64 i tillsynsförordningen. Avdrag ska medges i samma proportion som den efterställda skulden inte får ingå i kapitalbasen. Vid beräkningen beaktades ett genomsnittligt värde på den del av förlagslånet som inte ingår i kapitalbasen vid ingången respektive utgången av beskattningsåret 2017.

Förhandsbeskedet är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

Kommentar

Enligt vår uppfattning bör tanken bakom avdragsförbudet ha varit att det bara är när en efterställd skuld får räknas in i kapitalbasen som ränteutgiften inte kan dras av. Det är därför en rimlig slutsats att ränteutgifter som är hänförliga till den del av efterställda skulder som inte får räknas in i kapitalbasen, inte heller ska träffas av avdragsförbudet. Det återstår dock att se om Högsta förvaltningsdomstolen håller med om detta.