Prissättning inom kommunkoncern återigen utmanad

Kammarrätten i Göteborg (KRG) har nyligen granskat transaktioner mellan en region och dess dotterbolag. KRG ansåg att ersättningen för de tjänster dotterbolaget tillhandahöll inte var marknadsmässig och att dotterbolaget därför skulle uttagsbeskattas inkomstskattemässigt samt omvärderas momsmässigt. Domen får stor betydelse för prissättningen vid tillhandahållande av tjänster inom en kommunkoncern och särskilt då tjänster tillhandahålls till ägaren, kommunen eller regionen.

Uttagsbeskattning mellan region och eget bolag

Region Skåne äger flera bolag som på uppdrag av regionen ska bedriva viss verksamhet. Enligt gällande avtal skulle arvodet uppgå till minst nedlagda kostnader. Bolagen fick ersättning från regionen för utförda tjänster i förskott med överenskommelse att slutavräkning skulle ske vid årets slut. Denna slutavräkning skedde dock aldrig. Vid en sammanräkning framkom att kostnaderna översteg intäkterna. 

Inkomstskatt

Skatteverket granskade transaktionerna och kom fram till att tjänsterna skulle uttagsbeskattas inkomstskattemässigt med anledning av att en tjänst utförts till ett pris som understeg marknadsvärdet. Skatteverket konstaterar att det vid sådana här transaktioner kan vara svårt att fastställa ett marknadsvärde. Enligt praxis kan man i dessa fall tillämpa en kostnadsbaserad beräkningsmetod med vinstpåslag. Värdet sattes därmed till självkostnad jämte statslåneräntan + 2 procent. I såväl förvaltningsrätten som kammarrätten var det ostridigt att det fanns grund för uttagsbeskattning. Frågan i målet gällde enbart hur marknadsvärdet skulle beräknas. Förvaltningsrätten ansåg att Skatteverket inte visat varför just 2 procent skulle tillämpas, varmed marknadsvärdet sattes till självkostnad jämte statslåneräntan. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning om att Skatteverket inte lyckats förklara hur de 2 procent förhåller sig till bedömningen av marknadsvärdet på tjänsten och uttalade samtidigt att “Någon vinstberäkning måste dock göras och lägre vinst än vad förvaltningsrätten har bedömt kan inte komma i fråga”. Kammarrätten instämde vidare i Skatteverkets bedömning avseende skattetillägg och ansåg inte att det fanns någon grund för befrielse.

Mervärdesskatt

När det gäller mervärdesskatt finns bestämmelser om omvärdering av beskattningsunderlag som blir tillämpliga under förutsättning att 1) tillhandahållandet sker till pris under marknadsvärde, 2) parterna är i någon form av intressegemenskap, 3) köparen saknar eller har begränsad avdragsrätt för ingående moms, samt 4) prisnedsättningen inte är marknadsmässigt motiverad. 

Skatteverket ansåg att samtliga krav var uppfyllda och att regionen som mottagare av tjänsterna är en sådan köpare som saknar avdragsrätt. Detta trots att regionen har rätt till ersättning för ej avdragsgill moms genom det särskilda kompensationssystemet kallat “kommunkontosystemet” eller “LEMKen”. Omvärderingen bestämdes till skillnaden mellan redovisad utgående moms och beräknad utgående moms på självkostnaden för tjänsterna. Därtill påfördes skattetillägg.

Bolaget överklagade till förvaltningsrätten som fastställde Skatteverkets beslut avseende momsen. Även kammarrätten avslog bolagets överklagande och gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten.

Kommentar

Eftersom bolagen är skattesubjekt har de att förhålla sig till bland annat den inkomstskatterättsliga grundprincipen att transaktioner mellan juridiska personer ska ske på marknadsmässiga villkor. Det innebär att tillhandahållande av tjänster måste ske till en marknadsmässig ersättning för att undvika en inkomstskatterättslig uttagsbeskattning. Den viktiga frågan i målet var på vilket underlag uttagsbeskattning ska ske. Såväl i detta mål som i HFD 2017 ref 14 ger de högre instanserna Skatteverket bakläxa avseende det underlag de har presenterat för beräkningen av vinstpåslag. Rättsfallet klargör återigen att det inte är tillräckligt att ersättningen täcker kostnaderna, utan att ett vinstpåslag behöver läggas till då det är fråga om ett bolag som bedriver näringsverksamhet.

Momsjusteringen förutsätter att köparen av tjänsten inte har avdragsrätt för moms och vi förstår att det har funnits olika uppfattningar i kommunvärlden huruvida kommuners och regioners möjlighet till momskompensation via LEMKen ska ses som en rätt till avdrag för ingående moms eller som en ren ersättning. I den här domen framgår det tydligt att ersättning via LEMKen inte motsvarar en avdragsrätt för ingående moms enligt momslagen. Följden är då att momslagens bestämmelser om omvärdering av beskattningsunderlag kan tillämpas. 

Det är således viktigt att transaktioner som sker mellan exempelvis regioner eller kommuner, och deras ägda bolag sker till åtminstone ett värde som motsvarar självkostnaden samt ett skäligt vinstpåslag. Vid denna beräkning är det viktigt att fastställa vilka intäkter och kostnader som ska tas med.