OECD släpper information om arbetet kring digital beskattning

‹ Tillbaka till artiklarna

I fredags den 31 januari publicerade OECD ett uttalande om status för arbetet kring digital beskattning (pelare 1) samt viss information om tidplan för minimibeskattning (pelare 2). De nya beskattningsreglerna är främst tänkta att träffa större koncerner verksamma antingen med en ”hög digitaliseringsgrad”, alternativt konsumentmarknaden. Tanken är att säkerställa en viss rätt till beskattning hos mottagarlandet oaktat om tillhandahållande eller säljande bolaget har lokal verksamhet i landet. Dock bör även mindre bolag och bolag utanför aktuella sektorer hålla sig uppdaterade om arbetet, då vissa delar är avsedda att få vidare implikationer.

Av OECD:s uttalande framgår att framsteg sker inom arbetet med att hitta en metod för beskattning av digital verksamhet. Noteras bör att omfattningen av arbetet är vidare än vad titeln ”digital beskattning” ger sken av. Snarare kommer de nya reglerna att träffa flertalet former av gränsöverskridande tillhandahållande av digitala tjänster som till exempel sökmotor, sociala medieplattformar, digitala marknadsplatser, streamingtjänster, spel, molntjänster och digital marknadsföring men även försäljning direkt eller indirekt till privatkunder såsom IT-produkter och -tjänster, kläder, kosmetika, lyxvaror och bilar, men också indirekt i form av tillhandahållande av exempelvis franchisekoncept inom restaurang och hotellsektorn. Undantag är dock tänkta för finansiella sektorn såsom banker och försäkringsbolag samt råvarusektorn. För de digitala och konsumentinriktade verksamheterna är det tänkt att en andel av verksamhetens residualvinst ska allokeras till mottagarlandet och denna vinst går under arbetsnamnet belopp A.

Har du frågor om företagsbeskattning?

För verksamheter vilka träffas av beskattning enligt belopp A är det tydligt att olika former av storlekskrav kommer att ställas. Sannolikt i form av miniminivåer på koncernnivå (750 miljoner Euro i koncernomsättning, men även högre nivåer har nämnts) samt ytterligare landsspecifika miniminivåer. Detta för att undvika alltför omfattande administrativa kostnader i förhållande till de potentiella skatteintäkterna.

Vidare är det tänkt att armlängdsprincipen ska förändras och förenklas så att en fast ersättningsnivå ska allokeras till länder för aktiviteter vilka innefattar grundläggande (rutinmässig) marknadsföring och distribution. Den vinst som ska allokeras för grundläggande marknadsföring och distribution går under arbetsnamnet belopp B. Om belopp B ska vara lika oavsett region, industri etc. och i så fall i vilken omfattning, eller om belopp B ska anpassas utifrån region, industri etc. återstår att förhandlas fram. Även vilka vinstnivåindikatorer som bör tillämpas återstår att fastställas.

Om de lokala aktiviteterna är mer omfattande än grundläggande marknadsföring och distribution är det tänkt att ytterligare vinster ska allokeras till det land där aktiviteterna sker. Den vinst som ska kunna allokeras för mer omfattande lokal verksamhet går under arbetsnamnet belopp C. Dessvärre finns ännu inte mycket information om hur belopp C är tänkt att mätas eller fastställas, något som påvisar i att fastställa tillämplig definition och omfattning.

Det har redan blivit en förskjutning i den sedan tidigare kommunicerade mycket ambitiösa tidsplanen. Detta innebär att man nu talar om att uppnå politisk enighet inom enbart vissa viktigare policyområden, som tidigast per juli 2020. Full enighet om detaljerna i arbetet förväntas först senare under 2020.

Även om arbetet med den tekniska utformningen av regelverket pågår, är det tydligt att detta arbete är sekundärt i förhållande till vad som sker på den politiska arenan. Det är tydligt att flera viktiga länder är långt ifrån eniga och dessa länders inbördes förhandlingar kommer att vara helt avgörande för vad som rimligen kan överenskommas senare i år. Till exempel är det fortfarande inte avgjort om anslutande till regelverket ska vara bindande eller frivilligt, mellan samtliga 137 inblandade länderna. Dock verkar acceptans ha uppnåtts för krav på att de länder som implementerar dessa nya regler också måste acceptera bindande skiljenämnder, för undanröjande av dubbelbeskattning som uppstår följande de nya reglerna. Detta är ett för många mycket efterlängtat framsteg i förhandlingarna.

Kring det parallella arbete som pågår inom OECD, gällande att fastställa krav kring minimibeskattning av globalt verksamma koncerner, diskuteras alternativa sätt att implementera en minimibeskattning. Syftet är att ge en sekundär beskattningsrätt till länder enligt viss ordning och format ifall det primära beskattningslandet inte utnyttjat sin primära beskattningsrätt. Likt avseende införandet av den digitala skatten så utreds ifall dessa regler enbart ska träffa koncerner över en viss storlek (även här nämns en koncernstorlek om 750 miljoner Euro som ett alternativ).

Kommentar

Det har tidigare sagts att de båda arbetsströmmarna är så pass sammanflätade att den kring digital beskattning inte ska genomföras om inte samtidigt enlighet uppnås för global minimibeskattning. De indikativa nivåer som indikerats avseende global minimibeskattning har varit omkring cirka 20 procent på koncernnivå alternativt cirka 12 procent på landsnivå.

Även om arbetet med pelare 1 och pelare 2 påvisar framsteg, förefaller det fortfarande vara en lång väg till att nå enighet om både grundläggande principer och detaljer. Att olika länder i många frågor har diametralt motstående intressen är kanske inte så konstigt, inte minst kring pelare 1, eftersom det handlar om att flytta skatteintäkter från ett lands statskassa till ett eller flera andra länder.

Koncerner som funderar på hur de nya reglerna kan komma att träffa är välkomna att kontakta oss. Våra experter, som tidigare arbetat inom OECD med just detta förslag, har tagit fram ett unikt verktyg, MARTA, som hjälper er att förstå hur förslaget, om det genomförs, kan komma att träffa just er samt hur förslaget kan påverka er effektiva skattesats.

Pär Magnus Wiséen och Anders Forslund

Pär Magnus Wiséen och Anders Forslund

Pär Magnus Wiséen och Anders Forslund arbetar på PwC:s kontor i Stockholm med internprissättning.
Pär Magnus: 010-213 32 95, paer.magnus.wiseen@pwc.com
Anders: 010-212 72 34, anders.forslund@pwc.com
Pär Magnus Wiséen and Anders Forslund works at the tax department at PwC’s Stockholm office with transfer pricing.
Pär Magnus: +46 10 213 32 95, paer.magnus.wiseen@pwc.com
Anders: +46 10 212 72 34, anders.forslund@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Jakten på den försvunna skattereformen – ny intervjuserie

En av punkterna i januariöverenskommelsen handlar om att en omfattande skattereform ska genomföras under nuvarande mandatperiod. Nu kommer ...

Läs artikeln
Läs artikeln

OECD släpper slutgiltig version av vägledning för internprissättning av finansiella transaktioner

Sommaren 2018 kom det första utkastet och nu är den slutgiltiga versionen publicerad – rapporten som ska vägleda internprissättning för ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Ränteavdrag på efterställda skulder

Avdragsförbud för ränteutgifter på efterställda skulder ska tolkas så att den del av skulderna som på grund av avtrappningen i artikel 64 ...

Läs artikeln