‹ Tillbaka till artiklarna
Utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar är skattefria i bolagssektorn. Detta gäller även utländska andelar, men bara om den utländska associationsformen anses motsvara ett svenskt aktiebolag.
Bakgrund
Svenska aktiebolag är principiellt sett skattskyldiga i Sverige för alla sina inkomster. För att undvika att inkomster beskattas i flera led i bolagssektorn finns det sedan många år regler om att utdelningar och kapitalvinster på så kallade näringsbetingade andelar är skattefria. Med näringsbetingade andelar avses bland annat aktier i ett svenskt aktiebolag som ägs av ett annat aktiebolag. Även andelar i utländska associationer kan utgöra näringsbetingade andelar, men bara om den utländska associationen motsvarar ett svenskt aktiebolag.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu i ett principiellt viktigt avgörande prövat hur man ska resonera när man ska ta ställning till om andelar i en utländsk associationsform motsvarar ett svenskt aktiebolag.
HFD och Skatterättsnämnden har redan tidigare, i flera fall, prövat frågan om en utländsk association motsvarar ett svensk aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar. För att en utländsk association ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag måste den dels vara civilrättsligt jämförbar med ett svenskt aktiebolag, dels vara ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland.
Vid den civilrättsliga jämförelsen mellan en utländsk association och ett svenskt aktiebolag har HFD fäst stor vikt bland annat vid att delägarna inte fritt kan förfoga över den utländska associationens förmögenhetsmassa samt att delägarna inte är personligen ansvariga för den utländska associationens skulder. När det gäller den skatterättsliga jämförelsen har HFD uttalat att det inte är tillräckligt att den utländska associationen är formellt skattskyldig till inkomstskatt utan att bolaget även “reellt” måste vara ett inkomstskattesubjekt. Det nya fallet kom bland annat att kretsa kring vad det innebär att vara ett reellt skattesubjekt.
Det nya fallet i HFD
Målet i HFD rörde en associationsform från Liechtenstein, kallad Anstalt.
Enligt lagstiftningen i Liechtenstein är det möjligt att välja om en Anstalt ska ha en stiftelseliknande form eller en bolagsform. Om en Anstalt har getts en bolagsform kan den senare ombildas till en stiftelse men inte vice versa. En Anstalt som utgör ett bolag utgör en juridisk person. Den är självständigt ansvarig för sina skulder med samtliga sina tillgångar. Den måste även ha ett minsta bolagskapital och bolagskapitalet är uppdelat i procentuella andelar. Vidare har delägarna inte något personligt ansvar för de skulder som uppstår i en Anstalt strukturerad som ett bolag.
En Anstalt är obegränsat skattskyldig i Liechtenstein, där bolagsskattesatsen är 12,5 procent. Den effektiva skattesatsen kan dock bli betydligt lägre, dels på grund av att vissa inkomster (som exempelvis kapitalvinster och utdelningar på dotterbolagsaktier) normalt är skattefria, dels på grund av olika dispositionsmöjligheter.
Det svenska bolag som sökte förhandsbeskedet ville därför veta om innehavet i en sådan Anstalt utgör ett näringsbetingat innehav. Anstalten skulle i princip fungera som ett holdingbolag, och således äga aktier och andra andelar som var kapitaltillgångar.
HFD ansåg - precis som Skatterättsnämnden - att en Anstalt strukturerad som ett bolag motsvarade ett svenskt aktiebolag i relevanta avseenden. Andelarna sågs därför som näringsbetingade. Eventuella utdelningar och kapitalvinster på andelarna blir därmed skattefria.
Kommentarer
HFD:s avgörande är principiellt viktigt. Den omständigheten att avgörandet rörde en ovanlig associationsform från Liechtenstein gör inte att avgörandet har mindre värde som prejudikat. Från vårt perspektiv är utgången också fullt rimlig.
Genom sitt avgörande har HFD klargjort två saker.
För det första har HFD klargjort att om en utländsk association kan struktureras på olika sätt ska den civilrättsliga jämförelsen mellan ett svenskt aktiebolag och en utländsk association endast avse den valda formen.
För det andra har HFD tydliggjort hur man ska förstå kravet på att en utländsk association måste vara ett reellt inkomstskattesubjekt i sitt hemland. Genom avgörandet är det numera klarlagt att det saknar betydelse att vissa typer av inkomster är skattefria i utlandet. Det saknar också betydelse om en utländsk association kan använda olika dispositionsmöjligheter för att minimera sin effektiva skattebelastning. Även i sådana fall anses bolagsformen vara föremål för en reell skattskyldighet i sitt hemland. Enbart om företaget skulle omfattas av ett generellt och fullständigt undantag från hemlandets inkomstbeskattning diskvalificeras andelarna från att vara näringsbetingade.
En Anstalt strukturerad som ett bolag och som har sitt säte och sin verkliga ledning i Liechtenstein är obegränsat skattskyldig i Liechtenstein. Bolagsskattesatsen i Liechtenstein uppgår till 12,5 procent, men den effektiva skattesatsen kan bli betydligt lägre till följd av olika dispositionsmöjligheter. Precis som i Sverige kan dessutom kapitalvinster och utdelningar på dotterbolagsinnehav utgöra skattefria inkomster i Liechtenstein. Med tanke på att Anstalten skulle fungera som holdingbolag för helägda dotterföretag så är det sannolikt så att en stor del, eller kanske till och med samtliga inkomster, var skattefria i Liechtenstein.
Detta gjorde dock inte att HFD såg en Anstalt som något annat än ett reellt skattesubjekt. Från våra utgångspunkter är detta ett helt rimligt ställningstagande. Motsatt ställningstagande hade enligt vår uppfattning varit förvånande. Skatteverket valde att överklaga förhandsbeskedet till högsta instans, och oavsett om detta skedde för att få till stånd ett slutligt ställningstagande eller inte är det bra att det nu finns ett klarläggande prejudikat i den delen från HFD.
Frågor om när en utländsk associationsform motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar är ofta komplicerade. Detta trots att HFD förtydligat hur bedömningen ska gå till. Om vi tittar lite i kristallkulan så kan vi sannolikt komma att se fler förhandsbesked och avgöranden i framtiden där frågan är om en utländsk association motsvarar ett svenskt aktiebolag. Det nya prejudikatet ger dock god ledning för ett stort antal andra fall och rättsläget har därför blivit något säkrare än det var innan den senaste domen.
Lämna en kommentar