Nya skattetilläggsdomar – en rimligare väg framåt

Skatteverket har under en mycket lång tid haft inställningen att skattetillägg normalt ska tas ut med fullt belopp även vid uppenbara misstag i deklarationer. Sådana skattetillägg uppgår ofta till miljonbelopp och det har ifrågasatts om detta verkligen är proportionerligt. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två färska avgöranden gått emot Skatteverkets tolkning och förtydligat att det inte räcker att en uppenbar felaktighet i en deklaration rent teoretiskt skulle kunna varit korrekt för att skattetillägg ska tas ut.

Koncernbidragsmålet 

Ett bolag hade lämnat koncernbidrag till ett dotterbolag och av misstag yrkat avdrag för bidraget två gånger i inkomstdeklarationen. Dels genom att ange det i resultaträkningen, dels genom att ange det som en skattemässig justering. Även om HFD tyckte att det fanns skäl som talade både för och emot att Skatteverkets utredningsansvar aktualiserats fann HFD mot bakgrund av att samma belopp hade angetts på de två ställen i inkomstdeklarationen som handlar om lämnade koncernbidrag och samma belopp även angetts som skuld till bland annat koncernföretag framstod det som närmast uteslutet att bolagets uppgifter i inkomstdeklarationen skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning. Förutsättningar för att påföra skattetillägg saknades därmed. PwC biträdde det klagande bolaget i rättsprocessen. 

Nedskrivningsmålet 

Ett bolag hade yrkat avdrag för nedskrivning av aktier i ett intresseföretag i rutan för nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar i inkomstdeklarationen. Beloppet hade inte återförts under skattemässiga justeringar. Även om HFD tyckte att det fanns skäl som talade både för och emot att Skatteverkets utredningsansvar aktualiserats fann HFD mot bakgrund av att omständigheterna indikerade att bolagets enda finansiella anläggningstillgångar var näringsbetingade andelar och sannolikheten för att aktierna skattemässigt utgjorde lager ansågs låg samt att rutan för återföring av ej avdragsgilla nedskrivningar var tom framstod det som närmast uteslutet att bolagets uppgifter i inkomstdeklarationen skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning. Förutsättningar för att påföra skattetillägg saknades därmed. 

Vår kommentar  

Bedömningen av den särskilda utredningsskyldigheten är en komplicerad rättsfråga, där den mest signifikanta praxisen skapades i början av 2000-talet, alltså för drygt 20 år sedan. Det är mycket välkommet att HFD nu tar upp frågan igen och förtydligar praxis.  

Skatteverkets inställning har gått att tolka som att om det finns en teoretisk möjlighet att deklarationen är korrekt så ska skattetillägg tas ut. Detta nästan oavsett hur långsökt den teoretiska möjligheten varit. I koncernbidragsmålet argumenterade Skatteverket att det skulle kunna vara så att bolaget ett visst år lämnat koncernbidrag med samma belopp till två olika koncernbolag, och redovisat dem på olika sätt i deklarationen trots att samtliga koncernbidrag normalt ska redovisas enligt samma principer. Detta skulle innebära att det funnits en teoretisk möjlighet att deklarationen skulle varit korrekt och att det därför inte varit uteslutet att Skatteverket skulle godtagit deklarationerna.  

De båda domarna visar på ett tydligt steg bort från Skatteverkets tillämpning av praxis. I båda fallen fanns det teoretiskt möjliga situationer där det felaktiga avdraget skulle kunna vara rätt. Domstolen gjorde då en avvägning av skälen för och emot och kom fram till att betydligt mer talade emot.  

Den situation som var för handen i nedskrivningsmålet är inte ovanlig, och eftersom nedskrivning av andelar ofta rör stora belopp blir skattetilläggen därefter. Det är inte ovanligt med skattetillägg som överstiger en miljon kronor. Skatteverket har till och med tagit fram ett ställningstagande för att hantera skattetillägg på mångmiljonbelopp i denna situation på ett enhetligt sätt.  

De nya avgörandena gör att samtliga sådana skattetilläggsärenden behöver sättas under lupp. Varje ärende måste hanteras efter sina förutsättningar, men det är vår bedömning att många skattetillägg bör kunna undanröjas med stöd av de nya domarna. Skattetillägg som rör fel i deklarationer från beskattningsår 2019 och framåt kan fortfarande omprövas. PwC har en särskild grupp som arbetar med skatteprocesser, kontakta oss gärna om du har frågor kring detta. 

Läs också: Komplex skattelagstiftning leder till fler tvister mot Skatteverket