Nygamla regler för uppskov vid försäljning av privatbostad
Regeringen har nu lämnat sitt förslag till ändrade uppskovsregler. Taket för uppskov slopas och den som köper en billigare bostad kan få ett högre uppskov än i dag.
Som vi tidigare skrivit om i Tax matters vill regeringen slopa taket för uppskovsavdrag vid försäljning av privatbostad. En proposition har nu lämnats till riksdagen.
Enligt dagens regler kan den som säljer sin bostad inte få ett större uppskov än 1,45 miljoner kronor räknat per bostad. Detta tak föreslås nu slopas för försäljningar under perioden 21 juni 2016 – 30 juni 2020.
Förslaget innehåller dessutom en ändring av metoden för beräkning av uppskovsbelopp som får betydelse framförallt när man köper en billigare bostad. Också denna ändring gäller för försäljningar från och med den 21 juni 2016, dock utan tidsbegränsning framåt. Ändringen innebär att den kvoteringsregel som funnits tidigare återinförs. Ett exempel få illustrera:
Exempel
A säljer en bostad för 2 500 000 kronor och gör en vinst på 1 200 000 kronor. A köper en ersättningsbostad för 1 500 000 kronor. Det finns sedan tidigare ett uppskovsbelopp på 500 000 kr på den gamla bostaden.
Beräkning av uppskov enligt de nya reglerna
Med de föreslagna nya reglerna beräknas uppskovsavdraget så här:
Maximalt uppskovsavdrag = (Vinst + Tidigare uppskov) x (Pris köpt bostad/Pris såld bostad)
1 020 000 = (1 200 000 + 500 000) x (1 500 000/2 500 000)
Beräkning av uppskov enligt nuvarande regler
Med nuvarande regler beräknas uppskovsavdraget så här:
Maximalt uppskovsavdrag = Vinst + Tidigare uppskov - Pris såld bostad + Pris köpt bostad
700 000 = 1 200 000 + 500 000 – 2 500 000 + 1 500 000
Nuvarande regler medger alltså i detta exempel ett uppskov med högst 700 000 kronor, medan de föreslagna reglerna ger möjlighet till uppskov med 1 020 000 kronor.
Kommentar
Den som säljer sin bostad någon gång under perioden 21 juni 2016 – 30 juni 2020 och får ett uppskov som är större än 1,45 miljoner kronor får behålla uppskovet även efter den 30 juni 2020.
Den föreslagna kvoteringsregeln för beräkning av uppskovsavdraget lär oftast innebära att det möjliga uppskovet blir högre än enligt nuvarande regler. I vissa situationer leder dock kvoteringsregeln till ett lägre uppskov. För försäljningar till och med den 31 december 2016 tillämpas därför i första hand nuvarande regel, om man inte yrkar att den nya ska användas i stället.
Schablonbeskattningen av uppskovsbelopp finns kvar utan några ändringar. Denna innebär att man för varje år ska ta upp 1,67 procent av uppskovsbeloppet som inkomst av kapital, som ju beskattas med 30 procent inkomstskatt. Uppskovet kostar alltså 0,5 procent (=30 procent*1,67 procent) per år i skatt, vilket kan vara en rätt hög kostnad om man jämför med nuvarande ränta på bolån.
Det finns en möjlighet att begära omprövning av tidigare medgivna uppskov vilket kan ge möjlighet att få pengar tillbaka, se tidigare inlägg på Tax matters. Mer information finns på Skatteverkets hemsida.
Skriven av: Kristian Gustavson, tidigare anställd på PwC.
Faktaruta
Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund
Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund arbetar på PwC:s kontor i Örebro respektive Stockholm med individbeskattning och frågor i internationell kontext och är särskilt specialiserade kring arbetsgivarfrågor vid gränsöverskridande personal.
Johanna: 072-353 02 92,
johanna.glimmerbeck@pwc.com
Hanna: 070-929 44 45,
hanna.ekelund@pwc.com
Lämna en kommentar