Anstånd med kupongskatt i vissa fall

Regeringen har överlämnat en proposition (2019/20:33) till riksdagen med förslag om ett nytt system för anstånd med betalning av kupongskatt vid utdelning till utländska juridiska personer som uppvisar underskott för det aktuella beskattningsåret.

EU-domstolen har den 22 november 2018 meddelat dom i mål C-575/17, Sofina SA med flera, som gäller de franska reglerna om källskatt på utdelning till personer med hemvist i annan stat. Av domen framgår att det utgör en restriktion av den fria rörligheten för kapital med en nationell lagstiftning där utdelning till ett inhemskt bolag som uppvisar underskott eller nollresultat för det aktuella året inte beskattas för de utdelningar som mottagits medan ett bolag med hemvist i en annan stat betalar kupongskatt, oberoende av det aktuella årets resultat. Det innebär en likviditetsfördel för det inhemska bolaget som inte är förenlig med EU-rätten.

För att säkerställa att de svenska reglerna gällande kupongskatt vid utdelning till utländska juridiska personer är förenliga med EU-rätten har regeringen lämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring i kupongskattelagen (1970:624).

Anstånd med betalning av kupongskatt föreslås kunna beviljas efter ansökan till Skatteverket. För att den skattskyldige ska beviljas anstånd ska tre villkor vara uppfyllda. Det första villkoret är att den skattskyldige är en utländsk juridisk person hemmahörande:

• inom EU, eller
• i en stat inom EES som har ingått en särskild överenskommelse med Sverige eller EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, eller
• en stat som har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller
  artiklar om informationsutbyte och bistånd med indrivning av
  skattefordringar.

Det andra villkoret är att den skattskyldige ska kunna styrka att denne fått en utdelning från vilken det innehållits eller betalats kupongskatt. Det tredje villkoret för anstånd är att den skattskyldige kan visa att det finns ett anståndsutrymme. Vid beräkningen av om det finns ett anståndsutrymme ska den utländska juridiska personens resultat, utdelningar som den skattskyldige tagit emot under det aktuella beskattningsåret samt tidigare beviljade anstånd beaktas. Den utländska juridiska personens resultat ska beräknas enligt svenska regler.

Anståndet föreslås gälla fram till och med fyra månader efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår vars anståndsutrymme ligger till grund för anstånd. Den skattskyldige har dock möjlighet att ansöka om ett nytt anstånd som helt eller delvis motsvarar det tidigare anståndet.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Kommentar

Det bör noteras att under hösten 2017 presenterades nyheten om att en översyn av den svenska kupongskatterättsliga regleringen skulle göras. Resultatet av denna översyn har än idag inte publicerats och det är således svårt att ta ställning till hur det nu presenterade förslaget står sig i relation till denna översyn. Att regeringen lämnar förslag om ändring av den svenska kupongskattelagen efter en dom från EU-domstolen är en naturlig del i arbetet att säkerställa den svenska lagstiftningens förenlighet med EU-rätten. Förslaget innehåller dock en del praktiska svårigheter gällande beräkning av underskott, koncernutjämning och inte minst den föreslagna anståndstiden.

Ett problem med anståndstiden är att många bolag, framför allt de med en omfattande verksamhet, inte kommer att ha möjlighet att ansöka om uppskov förrän tidigast under andra halvan av det år som följer det år utdelningen erhålls. Det innebär att många bolag riskerar att erhålla återbetalning av uttagen kupongskatt endast några månader innan det ska återföras.

De praktiska svårigheterna med den föreslagna anståndstiden är möjligen än tydligare för en utländsk juridisk person med ett tidigare beviljat anstånd som vill ansöka om ett nytt anstånd. Av propositionen framgår det att regeringen anser att fyra månader får anses vara en skälig tid för att räkna om det föregående beskattningsårets resultat enligt svenska regler och därefter lämna in handlingarna till Skatteverket. I praktiken finns det en överhängande risk att bolag vid tidpunkten för återföring inte har förutsättningar att påvisa att de kvalificerar för nytt anstånd vilket innebär att återbetalning måste ske. Följden av detta är ett stort administrativt arbete, både för bolag och Skatteverket, där ett stort antal betalningar av samma belopp går mellan bolag och Skatteverket.

Som ovan nämnt är det positivt med ett förslag om ändring av den svenska kupongskattelagen för att säkerställa förenlighet med EU-rätten. Med förslagets utformning finns det dock en risk att lagstiftningen i teorin är förenlig med EU-rätten, men i praktiken inte hanterar utländska juridiska personer och inhemska bolag på ett likvärdigt sätt.