Höjd skatt på företag och kapital i årets höstbudget

Det är sänkt skatt för pensionärer och satsningar på välfärd i olika former som är huvuddragen i årets ekonomiska budgetproposition. En valårsbudget. Det viktigaste inom politiken är att vinna val. Årets budget är därför logisk i sina huvuddrag.

Därmed inte sagt att den är ointressant för företag och dess ägare. Tvärtom.

De konkreta skatteförslagen i årets budget har tidigare redovisats i Tax matters. Här följer några övergripande kommentarer kring skattefrågorna:

De största företagsskattefrågorna just nu, efter att regeringen dragit tillbaka sitt 3:12-förslag och kommit fram till att man inte ska begränsa uppräkningen av brytpunkterna för statlig inkomstskatt, är frågan om sänkt bolagsskatt som finansieras med sänkta ränteavdrag för bolag och den så kallade paketeringsutredningen där värdestegring på fastighet ska skattas av när fastigheten säljs genom bolag. I den första frågan aviserar regeringen i budgeten att man kommer att lägga ett förslag. Detta innan remisstiden ens gått ut. Frågan om fastigheter nämns inte i budgeten.

Sänkta ränteavdrag för bolag – stor fråga i höst

Syftet med en generell räntebegränsning är att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan finansiering med lånat och eget kapital och att bredda bolagsskattebasen. Båda är skattefrågor som diskuterats länge. Ränteavdragsbegränsningsregeln föranleds som princip även av ett EU-direktiv om skatteflyktsmetoder och av en rekommendation från OECD. Hur regeln ska se ut har Sverige stor frihet att själv bestämma. De nya reglerna påverkar både bostadsbyggande, offentlig finansiering av infrastruktur, möjlighet att använda egna underskott och mindre expansionsmöjligheter för företag. Detta kommer att bli en stor fråga under hösten, för näringsliv och Finansdepartement, när detaljerna ska utformas. Nya regler bör införas 1 juli 2018 skriver regeringen. Nuvarande förslag medför en varaktig skattehöjning på bolagen med 1,56 miljarder kronor, även om beräkningarna är osäkra. Bolagsskatten sänks i nu liggande förslag till 20 procent.

Med skrivningarna i budgeten får det nu anses klart att nya regler i denna fråga kommer. Regeringen återkommer med ett förslag till riksdagen under våren.

Höjd skatt på sparande och andra viktiga frågor för företagare

Tillsammans med denna skattehöjning så höjs skatten på riskkapital genom att skatten på ISK och kapitalförsäkringar höjs. Förslaget har beskrivits som att det gäller två påsar ostbågar. I budgeten anges de ökade skatteintäkterna till 790 miljoner kronor per år. Jag vet inte vad det är för typ av ostbågar som Vänsterpartiet äter.

Bland dagsaktuella frågor kan noteras att inget om generationsskiften inom 3:12-reglerna, 4-procentsspärren eller möjlighet att ta in styrelsearvoden i bolag nämns i budgeten. Här kanske Finansdepartementet har surnat till. De kommer därför att bli skattefrågor under hösten.

Frivillig rättelse och miljöskatter – två principfrågor

Två principiella skattefrågor ur budgeten. Den som gjort fel, eller tror sig ha gjort fel, och lämnar in en frivillig rättelse påförs inte skattetillägg. Denna princip vill nu regeringen se över. Detta kan komma att påverka personer som överväger att flytta åter till Sverige eller som bara tror sig kunnat ha gjort fel i något läge, inklusive bolag.

Den andra principiella skattefrågan rör komplexitet och miljöskatter. De förslag som presenteras i budgeten är bland det mest komplexa som presenterats på länge. För att förstå krävs att man är både kemist och tekniker. Det går inte ens att välja ny bil då skattekostnaden både ändras löpande och är svår att förstå.

Skattetrycket sjunker

Summeras skattehöjningarna i budgeten blir dessa per 2020 8,8 miljarder kronor. Fordon, bolag, flyg, riskkapital och utländska personer som tillfälligt arbetar i Sverige träffas av de största höjningarna. Samtidigt uppgår sänkningarna till 20,2 miljarder kronor. Här går merparten till pensionärer. Därefter medlemmar i fackföreningar, ökad inkomsttrygghet för ägare till aktiebolag och sänkta arbetsgivaravgifter för den först anställde. För 2018 uppgår sänkningen till drygt 3 miljarder kronor.

Sammantaget sänks skatterna med 11,4 miljarder kronor. Det innebär att det så kallade skattetrycket sjunker. Detta är ett trendbrott i svensk ekonomi. Nu kommer skatterna sammantaget som andel av BNP att ligga på kring 43 procent enligt Konjunkturinstitutet. Det är förhållandevis lågt jämfört med för 10-20 år sedan. Detta kan vara värt att ha i åtanke!

Internationell framåtriktad blick saknas

Det som saknas i budgeten är en internationell framåtriktad blick. Hur kommer den växande digitala ekonomin att påverka bolagsskatten om några år? Likaså tillväxtekonomiernas ökande ambitioner att beskatta en större andel av bolagens vinst med hänsyn till marknaden i deras länder. Likaså satsningar inom forskning och utveckling (FoU) för att försvara svenskt näringslivs position internationellt.

Men sådana satsningar är inte att vänta inför ett valår. Nu är frågan, fortsätter denna positiva utveckling av svensk ekonomi eller var kommer besparingarna om några år? Detta börföretagare fundera på inför valet. Den BNP-tillväxt som idag är 3,2 procent väntas enligt budgeten vara 2.0 procent 2020.