<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

HFD-dom går emot Skatteverkets ställningstagande om carry forward-regeln

Dekorativ illustration ‹ Tillbaka till artiklarna

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade den 16 mars 2023 dom i mål angående avräkning av utländsk skatt och möjligheterna att begära avräkning för överskjutande belopp (carry forward-belopp) utan att inkomst faktiskt beskattats i utlandet under det aktuella året. Skatteverket har i ett ställningstagande ansett att en förutsättning för att tillämpa avräkningslagens regler är att den skattskyldige faktiskt betalat skatt på en utländsk intäkt det år då avräkning yrkades för carry forward-belopp. Skatteverket hade i det aktuella fallet fattat beslut i linje med sitt ställningstagande men HFD ändrade således Skatteverkets beslut och förklarade att det inte krävs att utländska inkomster faktiskt beskattats utomlands.

Kort om ämnet

Huvudregeln är att utländska inkomster som beskattas i utlandet ska kunna avräknas från den svenska skatten, givet vissa förutsättningar. Denna huvudregel är dock begränsad till ett visst spärrbelopp som beräknas varje år. Den del av utländsk skatt som ej får räknas av (för att den överstiger spärrbeloppet) blir istället ett så kallat carry forward-belopp, där överskjutande delen kan räknas av inom de fem nästkommande beskattningsåren, förutsatt att tillräckligt spärrbelopp finns för det beskattningsåret i fråga. Spärrbeloppet beräknas enkelt uttryckt som den svenska skatt som belöper på den utländska inkomsten. I spärrbeloppsberäkningen får vissa utländska inkomster som inte har beskattats i utlandet också inkluderas i den utländska inkomsten.

Aktuella målet

Rättsfallet avsåg ett bolag med en belgisk filial, vilket under 2012 betalade belgisk skatt och även tog upp inkomsten till beskattning i Sverige. Den utländska skatten översteg årets spärrbelopp för bolaget och inkomsten kunde därmed inte avräknas fullt ut. Bolaget begärde sedan år 2017 avräkning med viss del av carry forward-beloppet. Bolaget hade år 2017 utländska inkomster, som dock inte beskattades i utlandet. Skatteverket ansåg att det inte var möjligt för en skattskyldig att ha rätt till avräkning av utländsk skatt om denne inte har haft en utländsk inkomst som också blivit beskattad utomlands det år avräkning skulle göras. Enbart utländska inkomster som inte beskattats utomlands utgjorde därmed ej tillräckligt underlag enligt Skatteverket för att genomföra spärrbeloppsberäkningen.

HFD anser däremot att Skatteverket saknar stöd för sitt synsätt i lagens ordalydelse. Enligt HFD går det inte att utläsa i lagtexten att det krävs att andra intäkter måste ha beskattats utomlands det år avräkning begärs för utländsk skatt från tidigare år. Inte heller anser HFD det vara möjligt att av lagens systematik eller syfte nå den slutsats som Skatteverket presenterade. HFD anser tvärtom att möjligheten att få avräkning även om den skattskyldige inte beskattas i utlandet under det aktuella året är konsekvent med lagens lydelse. HFD poängterar att det viktiga är att carry forward-beloppet ryms inom aktuellt spärrbelopp för det aktuella året. I spärrbeloppsberäkningen får, som nämns ovan, vissa utländska inkomster inkluderas även om de inte har beskattats i utlandet.

Kommentar

HFD:s dom är ett välkommet förtydligande att det som avgör möjligheterna för att få avräkning för carry forward-belopp är hur stort spärrbeloppet är det år som sådan avräkning begärs. Som nämnts ovan så får även vissa särskilt i lagtexten uppräknade utländska inkomster som inte beskattats i utlandet tas med i spärrbeloppsberäkningen, vilket ökar avräkningsmöjligheterna. Om den skattskyldige däremot endast har inkomster från utlandet som inte beskattas i utlandet och inte heller är sådana uppräknade inkomster som ändå ska ingå i spärrbeloppsberäkningen så kan inte avräkning medges. Viktigt också att komma ihåg är att beräkningen görs enligt den så kallade overallprincipen, det vill säga ett spärrbelopp beräknas där bolaget ska beakta samtliga (relevanta) utländska inkomster och sätta i relation till sitt totala skattemässiga resultat. 

Det nu klarlagda rättsläget ger möjligheter för bolag som i nuläget har carry forward-belopp där avräkning nekats i strid med rättsfallet att ansöka om omprövning hos Skatteverket, eller planera för nästkommande år då det nu finns större möjligheter att dra av carry forward-belopp. 

Har du frågor om skatt? Kontakta oss för rådgivning

Mikael Gustafsson Brauner

Mikael Gustafsson Brauner

Mikael Gustafsson Brauner jobbar som skatterådgivare inom nationell och internationell företagsbeskattning på PwC:s kontor i Kristianstad.

Kontakt: 010-212 67 48, mikael.gustafsson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Kommer Europas internprissättningsregler att harmoniseras?

Under de senaste åren har efterlevnaden av internprissättningsreglerna blivit alltmer komplex. Detta har påpekats av EU-kommissionen och är ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Dokumentation för internprissättning - viktigt för beslut om skattetillägg

Kammarrätten går emot Skatteverkets ställningstagande gällande betydelsen av ett företags internprissättningsdokumentation för beslut om ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Redovisningsmässiga effekter av Pillar II

Det pågår sedan några år tillbaka ett arbete inom OECD avseende en global minimiskattenivå benämnd Pillar II. EU antog i december 2022 ett ...

Läs artikeln