Har kommun och stat någon nytta av elitidrott? Föreningarna betalar ju ändå ingen skatt...eller?
Kommuners stöd till elitidrotten brukar ofta vara en omdebatterad fråga och är åter högaktuell med ett antal elitföreningar som de senaste månaderna efterfrågat kommunalt stöd till föreningen på grund av ekonomiska trångmål.
Frågan är om till exempel en SHL-förening generar någon intäkt för en kommun eller en region eller om det enbart är en kostnadspost? Tidigare har mätningar gjorts till exempel avseende turistekonomiska effekter och regionala effekter av ett evenemang där olika positiva effekter har kunnat påvisas för kommunen och regionen. PwC har tillsammans med Örebro Hockey nu sett över även vilken skattepåverkan en elitidrottsförening har för stat och kommun.
Skattegenererande effekter
Örebro Hockey, liksom den absoluta majoriteten av alla elitdrottsföreningar bedrivs i föreningsform. Även om en ideell förening inte är skattepliktig för inkomstskatt så strömmar stora skattemedel genom en elitidrottsförening. Som exempel kan nämnas arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt på löner till anställda i föreningen, reklamskatter och andra skatter. Eftersom en ideell förening inte får dra av ingående moms genereras dessutom en slutlig skattekostnad på alla inköp som en förening gör, till skillnad från en verksamhet som bedrivs av ett bolag som bedriver momspliktig verksamhet. Utöver klubbens skatter får kommunen del av inkomstskatter från de spelare som får lön från föreningen.
Det innebär att en idrottsförening genererar stora skatteintäkter både till stat och kommun under ett år trots att föreningen inte själva betalar någon inkomstskatt.
Örebro Hockey har som första idrottsförening i Sverige genomfört en Total Tax Contribution-utredning (”TTC”) för att fastställa hur mycket skatter som genereras via föreningens och dess dotterbolags verksamhet. För räkenskapsåret uppgick summan till närmare 25 miljoner i olika skatter, där arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och de anställdas skatter utgjorde de största beloppen. Rapporten visar även på positiva effekter på sysselsättning och inflyttning till kommunen under året. Motsvarande belopp för två räkenskapsår tidigare, när föreningen spelade i hockeyallsvenskan, beräknas uppgå till cirka 8,5 miljoner.
Kommentar
TTC är en metod som utvecklats av PwC och används av företag globalt för att, som en del av hållbarhetsarbetet, mäta skattemässigt avtryck men även för att identifiera skatterisker och styra verksamheten. Metoden har anpassats för de förhållanden som gäller för en svensk förening. Metoden används även för företag inom olika sektorer som vill se över sina skattekostnader.
Det kan konstateras att elitidrotten tillför ekonomiska värden till en kommun och stat och även till näringslivet i kommunen. Här har elitidrotten en utmaning när det gäller att synliggöra vilket värde de tillför och om elitidrott kan vara en bra affär för en kommun. Det kommer alltid att finnas olika uppfattningar kring om en kommun ska stödja elitidrott och hur skattemedel ska användas, men genom att lyfta även dessa frågor får kommunerna ett bättre och mer nyanserat beslutsunderlag.
För mer information, se Örebro Hockeys hemsida där det finns en upptagning från dagens presskonferens, samt rapporten i sin helhet.
Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund
Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund arbetar på PwC:s kontor i Örebro respektive Stockholm med individbeskattning och frågor i internationell kontext och är särskilt specialiserade kring arbetsgivarfrågor vid gränsöverskridande personal.
Johanna: 072-353 02 92,
johanna.glimmerbeck@pwc.com
Hanna: 070-929 44 45,
hanna.ekelund@pwc.com
Lämna en kommentar