<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Fyra tänkbara scenarier kring Brexit

PwC-skatteradgivning-Globe-solid_0001_maroon.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Globe-solid_0001_maroon.pngVad behöver företagen tänka på i sina förberedelser och vilka förändringar i moms- och tullreglerna i Storbritannien kan komma att genomföras framöver? Osäkerheten är stor om hur företagens skattesituation kan komma att påverkas av Brexit.

En av de avgörande faktorerna vid Storbritanniens utträde ur EU är vilka avtal man lyckas förhandla fram med EU. Viktigt att notera är att Storbritannien inte längre kommer att vara del i EU:s frihandelsavtal utan själv måste förhandla fram sådana. Det finns i huvudsak fyra potentiella vägar som Storbritannien kan välja att följa och de är beroende av hur förhandlingarna går med EU och hur stor del av EU-samarbetet som Storbritannien vill vara delaktig i efter utträdet. Andra faktorer som kan ha påverkan är förändringar i det politiska landskapet eftersom många länder går till val inom den närmaste tiden.

Vi ser i huvudsak fyra Brexit-scenarier:

  1. EES-medlem (Norge-modellen) – Storbritannien ses i detta fall fortfarande som en del av EU-marknaden och kommer fortsättningsvis att följa EU:s lagstiftning. Den fria rörligheten av varor, tjänster, personer och kapital består också medan inflytandet över lagstiftningen minskar.
  2. Bilaterala avtal med EU (Schweiz-modellen) – Storbritannien kommer i detta scenario likt Schweiz att förhandla fram separata avtal med EU och till viss del ha motsvarande samarbete inom vissa områden som kan innebära fri rörlighet för varor men inte tjänster. Även här minskar inflytandet över lagstiftningen inom EU.
  3. Frihandelsavtal med EU (Kanada-modellen) – Storbritannien sluter frihandelsavtal med EU som innebär fri rörlighet för varor men inte tjänster. Den här modellen innebär att Storbritannien inte har några skyldigheter att bidra till EU:s budget och inte heller att upprätthålla fri rörlighet för personer.
  4. Inget avtal sluts (WTO, till exempel USA) – Om inget avtal sluts mellan Storbritannien och EU finns det ingen fri rörlighet och vid gränsöverskridande handel gäller standardtullavgifter enligt World Trade Organization (WTO), vilket kan innebära ökade kostnader. Banden mellan Storbritannien och EU klipps av på ett mer definitivt sätt än i de tre föregående alternativen.

Kommentar

Beroende på företagens specifika verksamhet som involverar Storbritannien kan förberedelser inför Brexit genomföras på skilda sätt:

  • En avvaktande strategi där inget görs i nuläget för att undvika onödiga processer i ett osäkert läge,
  • En förebyggande strategi för att se över de potentiella åtgärder som kan komma att bli nödvändiga,
  • En mer proaktiv strategi där åtgärder vidtas redan nu.

De olika strategierna beror på företagets riskvillighet, finansiella position och övriga förmåga. Viktiga områden att fundera över är bland annat:

Operationella frågor: Var ska företagets huvudkontor placeras? Finns det kostnadsbesparingar som kan genomföras? Behöver logistik och leveranskedjor identifieras och förändras? Kan rörlighet hos personal påverkas? En konsekvensanalys bör upprättas för att utreda vem eller vilka som påverkas av Brexit och på vilket sätt.

Finansiella frågor: Behöver en investeringsplan alternativt återfinansieringsplan upprättas?

Strukturella frågor: Har företaget rätt koncernstruktur? Behövs omstrukturering av den legala strukturen? Kan ytterligare skattekostnader uppkomma, exemeplvis tull vid transport av varor och vid utdelning från dotterbolag?

Det är också viktigt att analysera kostnader och fördelar med varje tänkt åtgärd för att på så sätt kunna prioritera vad som eventuellt måste göras, och för att kunna fördela de resurser som krävs.

Storbritannien saknar i dagsläget nationell tullagstiftning. Det är istället EU-regler som tillämpas. Genom Brexit kommer det därmed att behöva tas fram ny tullagstiftning och förändringar kommer troligtvis att ske inom tull- och momsområdet vilket påverkar import och export.

Efter Brexit kan det vidare bli aktuellt med källskatt på utdelningar i vissa fall. Eftersom källskatter också regleras i dubbelbeskattningsavtalen får varje avtal som Storbritannien har med andra stater avgörande betydelse. Ur den aspekten är det viktigt att se över koncernstrukturen och var bolagen är placerade.

Kontakta oss gärna om ni har ytterligare funderingar kring hur ert företag bör agera inför kommande förändringar.

Seminarium i Göteborg den 22 november

Vill du veta mer om hur företagens skattesituation kan komma att påverkas av Brexit? Välkommen till vårt seminarium "Brexit - hur kan ert företag påverkas?" på Kunskapdagarna i Göteborg den 22 november.

Läs mer och anmäl dig här

Har du frågor om skatt?

Christina Aronson och Anna Kristenson

Mikael Krantz Nordin

Mikael Krantz Nordin

Mikael Krantz Nordin arbetar med momsrådgivning på PwC:s kontor i Jönköping.
Kontakt: 010-212 92 99, mikael.krantz@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Julbord med anställda och kunder - detta gäller 2024

Snart är julen här och många företag väljer att fira med både sina anställda och kunder genom att bjuda på festliga julbord. I den här ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattebefrielse för biogas och biogasol återigen godkänt

EU-kommissionen har i ett pressmeddelande meddelat att Sveriges skattebefrielse för biogas och biogasol återigen är ett godkänt statsstöd. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Julgåvor till anställda och kunder - detta gäller 2024

Julen närmar sig och många företag ger julgåvor till både anställda och kunder. Gåvor av mindre värde är skattefria och företag kan också ...

Läs artikeln