Förenklade skatteregler vid tillfälliga anställningar

Regeringen har beslutat att skattereglerna vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort ska förenklas för att undvika att anställda i vissa situationer förmånsbeskattas för exempelvis mat och boende. I och med regeländringen ska exempelvis tillfälligt inhyrd personal inte behöva betala skatt på ersättningar för mat och boende under uppdraget utan det tillfälliga uppdraget ska skattemässigt hanteras som en tjänsteresa. Ändringen träder ikraft 1 januari 2022 och tillämpas första gången på kostnadsersättning för arbete som utförs efter den 31 december 2021.

Det är av central betydelse hur bedömningen av var en arbetstagare eller uppdragstagare har sitt tjänsteställe för den påverkar hur kostnadsersättning ska beskattas och redovisas. Idag tillämpas bestämmelserna på olika sätt vid olika anställningsformer eller vid olika långa anställningar och uppdrag på annan ort. Ändringen består av två delar och innebär att vid kortare anställningar på annan ort och personal som hyrs in för tillfälliga uppdrag ska kunna få ersättning för exempelvis mat och boende skattefritt. Resultatet av de båda delarna innebär att det kommer finnas möjlighet att göra avdrag för ökade levnadskostnader enligt samma princip som gäller vid tjänsteresor.

Den första delen av ändringen innebär att avdrag får göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Ändringen kan exempelvis bli aktuell när ett företag hyr in personal för en tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort.

Den andra delen av ändringen innebär att den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation i Sverige anses ha tjänstestället i bostaden. Ändringen innebär exempelvis att det är från den anställdes bostad, och inte från ordinarie arbetsplats, som beräkning görs om avståndet överstiger 50 kilometer för att fastställa huruvida förutsättningarna för tjänsteresa uppfylls eller inte.

Förenklingarna innebär att kostnadsersättning för ökade utgifter som inte överstiger schablonbeloppen kommer att undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren, så kallad tyst kvittning precis som vid ersättning vid tjänsteresor.

Sammanfattande kommentar

I spåret av pandemin ser vi att nya sätt att arbeta växer fram. Såväl företag som anställda ser behov av en ökad flexibilitet kring arbete och på vilken plats arbete utförs. Med ökad flexibilitet ökar också komplexiteten i att avgöra vilken plats som anses utgöra den anställdes tjänsteställe. Därmed är detta ett välkommet och önskat klargörande, för att säkerställa möjlighet till så lika behandling som möjligt i liknande situationer.

Den anställdes tjänsteställe är avgörande ur många perspektiv kopplat till kostnadsersättning och förmåner. Vi ser att det nu är än mer viktigt att ta ställning till var respektive anställd anses ha sitt tjänsteställe utifrån de personliga valen och omständigheterna. Vi ser också att Skatteverket ställer frågor kopplat till just förmåner och ersättning som regleras utifrån den anställdes tjänsteställe.