Förändrad arvsrätt i internationella situationer

Regeringen lämnade igår en proposition till riksdagen med förslag på en ny lag om arv i internationella situationer. Förslaget grundar sig i EU:s nya arvsförordning som träder i kraft redan den 17 augusti 2015.

Vi lever i en alltmer internationell miljö, där individer äger tillgångar i flera länder eller kanske väljer att arbeta under en period av sitt liv i ett annat land. En flytt till ett annat land påverkar individens skattesituation väsentligt. Om individen dessutom äger ett företag i Sverige eller startar upp ett nytt företag i utlandet är det många skattemässiga frågor att tänka på.

I samband med utflyttning till ett annat land, utsändning av personal under en tidsperiod överstigande två till tre år, eller när nyckelpersoner kommer för att arbeta i Sverige, kan det vara klokt att ägna en tanke åt vilka arvsregler som gäller vid dödsfall och vad det får för effekter. Materiella arvsregler kan vara vitt skilda i olika stater, i kombination med att olika staters regler om vilket lands lag som ska gälla, och vilket lands domstol som ska vara behörig, leder till mängder av praktiska och ekonomiska bekymmer för den enskilde.

I Sverige utgår vi vid frågor om arv och boutredning från en medborgarskapsprincip, vilket innebär att svensk lag tillämpas om den avlidne är svensk medborgare. I många länder använder man sig istället av en hemvistprincip, vilket innebär att det är den avlidnes familjerättsliga hemvist som styr vilket lands regler avseende arv och boutredning som ska tillämpas. Eftersom olika länder använder sig av olika principer, kan problematiska situationer uppkomma.

Gemensam arvsförordning inom EU

För att undvika situationer där olika länders regler om var en boutredning ska göras och vilket lands arvsregler som ska tillämpas står i konflikt med varandra har en gemensam arvsförordning inom EU antagits. Syftet med förordningen är att staterna inom EU ska ha lagvalsregler som harmoniserar med varandra och att skapa en förutsägbarhet kring vilket lands lag som ska tillämpas vid en arvssituation. Man har också velat komma tillrätta med problemet att behöva driva processer i flera länder, vilket kan bli både tids- och kostnadskrävande.

Den kanske största förändringen för Sveriges del, är att vi överger medborgarskapsprincipen för att gå över till hemvistprincipen vid arv och boutredning. Diskutera med din rådgivare vad den här förändringen innebär för dig och diskutera möjligheten att göra ett lagval. Genom ett aktivt lagval kan den enskilde – med avsteg från hemvistprincipen – anvisa att lagen i den stat där individen har sitt medborgarskap ska tillämpas vid arv och boutredning.

Den nya förordningen träder i kraft den 17 augusti 2015 och därefter kommer EU-länderna på ett enhetligt sätt att tillämpa hemvistprincipen vid arv och boutredning.

Arvsförordningen blir direkt tillämplig i Sverige. För att tillämpningen av förordningen ska fungera i praktiken föreslår regeringen idag en ny lag om arv i internationella situationer.

I propositionen föreslår regeringen också att riksdagen godkänner en överenskommelse om ändring av den nordiska arvskonventionen, som i sin tur reglerar arvsrättsliga frågor i nordiska förhållanden.

Det kan noteras att Storbritannien, Irland och Danmark är undantagna från tillämpningen av förordningen.

Erkännande och verkställighet

En fördel med den nya förordningen är att erkännande och verkställande av domar från annat EU-land kommer underlättas. I dagsläget är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, att få en dom eller ett avgörande från ett land verkställbart i ett annat land. Med förordningen följer att erkännande ska ges en dom från ett annat medlemsland, utan krav på något särskilt förfarande.

Vidare införs ett europeiskt arvsintyg, som ska förenkla den praktiska hanteringen av internationella arvsärenden inom EU.

Vad gäller vid bodelning?

Avslutningsvis kan även nämnas att det finns ett förslag om en motsvarande förordning avseende makars förmögenhetsförhållanden, vilken kommer att få betydelse vid exempelvis bodelning på grund av äktenskapsskillnad. Förordningen är ännu inte antagen, men är av stort intresse att följa inför framtiden.