Fakturering av styrelsearvode tas återigen upp av Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fastslog under sommaren 2017 att ersättning för styrelsearvode normalt ska beskattas i tjänst (HFD 2017 ref. 41). Detta innebar att det i stort sett inte längre gick att fakturera styrelsearbeten genom bolag. HFD har i juni 2019 meddelat att ett överklagat förhandsbesked i en liknande fråga kommer att avgöras i plenum.

Enligt gällande praxis efter domen 2017 kan styrelsearvode endast faktureras och beskattas i ett bolag i undantagsfall, när det är fråga om avgränsade uppdrag som avser specifika insatser i ett bolag. Detta innebär att en styrelseledamot som via ett eget bolag fakturerar sitt styrelsearvode beskattas för detta personligen i inkomstslaget tjänst.

I det överklagade förhandsbeskedet är det fråga om en advokat som via sitt helägda advokataktiebolag innehar fyra styrelseuppdrag. Ett av uppdragen är som styrelseordförande i ett börsnoterat bolag. Skatterättsnämnden skriver i sin motivering att arbete som advokat normalt kan bedrivas i bolagsform, men eftersom uppdraget som styrelseledamot enligt lag endast kan innehas av fysisk person innebär detta att det finns en stark presumtion för att styrelsearvoden ska anses vara personliga och därför beskattas i inkomstslaget tjänst. Att arvodet i detta fall, enligt god advokatsed, ska intäktföras i advokataktiebolaget förändrade inte Skatterättsnämndens bedömning.

Skatterättsnämndens förhandsbesked överklagades och HFD har nu beslutat att frågan ska avgöras i plenum, det vill säga att alla domstolens justitieråd ska delta.

Kommentar

Det har sedan HFD:s dom 2017 förts en debatt om styrelsearbete ändå inte bör kunna bedrivas i bolagsform och många har efterfrågat en lagändring.

HFD:s beslut att avgöra aktuellt mål i plenum visar på att frågan är viktig. Plenum används nämligen enbart när domstolen möjligtvis kommer ändra den praxis som de själva skapat eller när frågan har en avgörande betydelse. Beslut om plenumavgörande är mycket ovanligt.

Att HFD kommer att avgöra detta i plenum kan enligt vår uppfattning främst tolkas på två sätt:

1. HFD avser att ändra den praxis som domen från 2017 skapade och utöka möjligheterna att bedriva styrelsearbete i bolagsform. En sådan ändring skulle återspegla många av de röster som hörts i debatten efter 2017.
2. HFD kommer i domskälen att förtydliga vilka uppdrag som är av sådan personlig karaktär att de ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Detta skulle potentiellt kunna innebära att ytterligare yrkeskategorier än styrelseledamöter kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst trots att de fakturerat arvode via ett bolag.

Vi tycker att det är bra att detta kommer att avgöras i plenum för att få ett tydligt besked om vad som gäller framöver i fråga om att bedriva styrelsearbete i bolagsform. Det kommer emellertid högst troligt finnas en del oklarheter kvar även efter domen, exempelvis om det går att vara styrelseledamot i ett utländskt bolag med en annan associationsrättslig reglering av styrelseuppdrag och ta upp intäkterna i inkomstslaget näringsverksamhet. Vi bedömer i dagsläget mot bakgrund av den praxis som finns att detta bör vara möjligt om rättsordningen i en utländsk stat tillåter att juridiska personer innehar styrelseuppdrag.

Vi kommer att bevaka utvecklingen framöver.