<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Etablering i Sverige – vad behöver jag tänka på?

‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-Globe-solid_0005_orange.pngPå grund av att konjunkturläget i Sverige är väldigt gynnsamt just nu ser vi ett ökat intresse för utländska bolag att starta upp verksamhet här. Om du driver företag i ett annat land och funderar på att starta upp verksamhet i Sverige finns det flera olika typer av frågeställningar som du måste ta ställning till och ha kontroll över.

Val av företagsform

För det första behöver du ta ställning till vilken typ av företagsform du ska starta upp. När ett utländskt bolag startar upp en verksamhet i Sverige kan den komma att anses som ett fast driftställe, vilket medför skyldighet att betala inkomstskatt i Sverige. Ett utländskt bolag som vill starta upp en verksamhetsgren i Sverige bör därför registrera en filial i Sverige. Om en filial registreras inkluderas filialens resultat i det utländska bolagets ackumulerade resultat.

Ett alternativ till en filial är att starta upp ett svenskt aktiebolag som sköter den svenska verksamheten. Om ett svenskt aktiebolag registreras blir skillnaden mot en registrerad filial att aktiebolagets resultat inte blir del av det utländska bolagets resultat.

Registreringar

Beroende på vilken typ av verksamhet du väljer att starta i Sverige kan det krävas att du registrerar dig för moms och inkomstskatt hos Skatteverket. Skyldighet att registrera sig för moms kan finnas trots att du inte har ett fast driftställe i Sverige. Att registrera sig för F-skatt är särskilt viktigt om tjänster utförs inom Sverige.

Ett utländskt bolag som bedriver näringsverksamhet i Sverige kan också vara skyldigt att registrera sig som arbetsgivare hos Skatteverket. Detta gäller om bolaget kommer att ha anställda i Sverige som de ska betala arbetsgivaravgifter för.

Om du planerar att ha anställda i den svenska verksamheten som inte är EU-medborgare, måste du dessutom söka arbets- och uppehållstillstånd för dina anställda hos Migrationsverket.

Utöver ovan nämnda registreringar kan det även bli aktuellt att, beroende på vilken typ av verksamhet det är som skall startas upp, söka andra former av tillstånd. Exempel på detta kan vara om du ska starta upp en verksamhet som rör finansiella tjänster, hälso- och sjukvård, eller en verksamhet som har miljöpåverkan.

Skattefrågor

Skattskyldigheten för verksamheten i Sverige varierar beroende på vilken typ av verksamhet som startas upp, hur verksamheten finansieras och hur vinsten distribueras. För närvarande är bolagsskattesatsen för inkomster i Sverige 22 procent, och gäller både för aktiebolag och filialer i Sverige.

Den generella skattesatsen för moms i Sverige är 25 procent, men för vissa tjänster är skattesatsen 12 procent (restaurang-, mat- och cateringtjänster) och 6 procent (böcker, tidningar och persontransporter). I slutet av året kan bolag få tillbaka momsåterbäring, på överskott som betalts in.

Inkomstskattesatsen för anställda i Sverige beror på om den anställda är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige. Inkomstskattesatsen för obegränsat skattskyldiga är progressiv och varierar mellan 29 – 59 procent. Om en anställd är begränsat skattskyldig i Sverige kan man istället välja att bli beskattad enligt SINK, med en skattesats på 20 procent. Som arbetsgivare till en anställd i Sverige behöver man även betala arbetsgivaravgifter på maximalt 31,42 procent av den anställdes bruttolön.

Om verksamheten består i att importera varor till Sverige från stater utanför EU medför det enligt huvudregeln en skyldighet att betala både tullar och moms på varorna, men det kan finnas undantag.

Om verksamheten medför att det uppstår transaktioner över landsgränser mellan koncernbolag, är det viktigt att ha en marknadsmässig prissättning på transaktionerna, samt ha kontroll på i vilken utsträckning internprissättningsdokumentation krävs.

Ersättning till anställda

Det finns inget minimilönekrav, enligt lag, för anställda i Sverige. Minimilöner är istället reglerade i så kallade kollektivavtal som upprättas mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

I Sverige finns det krav, både i lag och i kollektivavtal, på att anställningsavtal ska upprättas mellan arbetstagare och arbetsgivare. Anställningsavtalen ska bland annat innehålla uppgifter om lön och förmåner, arbetstider, typ av anställning, uppsägningstid med mera.

Praktiska frågor

Utländska arbetsgivare som har ett fast driftställe i Sverige måste betala preliminärskatt i Sverige varje månad. Arbetsgivaren är också skyldig att, på en månatlig basis, betala in arbetsgivaravgifter till Skatteverket för anställda som omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Enligt lag ska även arbetsgivaren skicka in kontrolluppgifter för den anställde, där det framgår hur mycket lön den anställde fått under året och vilken preliminärskatt som har dragits under inkomståret.

Svenska bolag och utländska bolag med fast driftställe i Sverige är skyldiga att lämna in deklarationer till Skatteverket senast den 1 juli om räkenskapsår är kalenderår.

Svenska bolag eller utländska bolag med filial i Sverige är också skyldiga att bokföra alla affärshändelser i enlighet med Bokföringslagen. Beroende på vilken bolagsform man utövar verksamhet i, kan det även komma att krävas att det upprättas en årsredovisning i slutet av året.

I vissa fall måste även ett bolag i Sverige, eller ett utländskt bolags filial i Sverige, enligt lag utse en revisor som granskar bokföringen.

För mer information klicka här

Har du frågor om personbeskattning?

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund arbetar på PwC:s kontor i Örebro respektive Stockholm med individbeskattning och frågor i internationell kontext och är särskilt specialiserade kring arbetsgivarfrågor vid gränsöverskridande personal.

Johanna: 072-353 02 92, johanna.glimmerbeck@pwc.com
Hanna: 070-929 44 45, hanna.ekelund@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Julbord med anställda och kunder - detta gäller 2024

Snart är julen här och många företag väljer att fira med både sina anställda och kunder genom att bjuda på festliga julbord. I den här ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Julgåvor till anställda och kunder - detta gäller 2024

Julen närmar sig och många företag ger julgåvor till både anställda och kunder. Gåvor av mindre värde är skattefria och företag kan också ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nytt förhandsbesked om carried interest

Skatterättsnämnden har den 2 oktober 2024 meddelat ett förhandsbesked avseende beskattning av så kallad carried interest. Den huvudsakliga ...

Läs artikeln