PwC:s undersökning CEO Survey 2019 – med fokus på skatter

ceo-survey-2019-640x360 ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC genomför årligen en global undersökning där företagsledare världen över ger sin syn på framtiden inom en rad olika områden. Årets undersökning - som presenterades vid World Economic Forum i Davos - var den 22:a i ordningen. I denna artikel tittar vi närmare på hur företagsledarna ser på just skatterelaterade frågor.

Företagsledare runt om i världen verkar vara något lättade kring den totala skattebördan. Årets undersökning visar ett trendbrott, hela 30 procent färre oroas över ökad företagsbeskattning jämfört med förra årets undersökning. Bland annat så har USA och Storbritannien sänkt bolagsskatten kraftigt, vilket sannolikt haft stor påverkan på resultatet. Däremot är farhågan kring överreglering fortsatt hög, vilket också skulle kunna ha bäring på skatterna med ökade krav på rapportering och transparens.

I Sverige har bolagsskatten sänkts i två steg med början detta år till 21,4 procent och från år 2021 en ytterligare sänkning till den nya nivån på 20,6 procent. I och med första sänkningen lägger sig Sverige i nivå med EU-snittet för att sedan hamna cirka en procentenhet under EU-snittet och två procentenheter under det förväntade OECD-snittet för år 2021.

En lägre bolagsskattesats gynnar typiskt sett svenska företags konkurrenskraft, nya investeringar, bolagsetableringar och tillväxten generellt sett. Men den nya, lägre skattesatsen gynnar inte enbart företag. Forskning visar att en lägre bolagsskatt i en liten öppen ekonomi som Sverige skulle kunna främja högre reallöner, vilket därmed även skulle gynna arbetstagare. Näringslivet verkar i vart fall för närvarande vara nöjda i stort med skattebördan, inklusive den nya skattesatsen, eftersom 60 procent av de tillfrågade svenska företagsledarna uttrycker ingen eller liten oro inom detta område.

Däremot verkar en stor andel av företagsledarna tycka att skattereglerna blir mer och mer komplexa och detta är för svenskt vidkommande det skatteområde som vållar mest bryderi. Kanske inte så konstigt med tanke på det skatteklimat som växt fram de senaste åren där varje land vill skydda sin skattebas och förhindra att vinster allokeras felaktigt.

En avsevärt större oro uttrycks vad gäller effekterna av de handelskonflikter som blossar runtom i världen, inte minst konflikten mellan USA och Kina. Brexit är ett annat högaktuellt orosmoment som riskerar att påverka många svenska företag fundamentalt. 25 procent av de som svarade är särskilt oroliga för handelskonflikter och uppger att de kommer att flytta sin tillväxtstrategi till andra marknader och 16 procent uppger att de kommer att omlokalisera produktion och/eller lager. Många är tveksamma kring sina investeringar i osäkra marknader och väljer alternativ som känns tryggare.

Kommentar

En annan högaktuell fråga är skatt på digitala tjänster. Bland annat Storbritannien och Frankrike ligger långt framme när det kommer till beskattning av digitala tjänster, medan det i Sverige än så länge varit visst motstånd mot detta. Sverige kan drabbas hårt på grund av omfattande teknisk utveckling i kombination med en relativt liten marknad. Undersökningen visar dock i denna del att oron är större globalt sett för denna utveckling jämfört med bland de svenska företagsledarna.

I kölvattnet av den senaste tidens debatt kring rapportering och transparens kring skatter så lyfts skatt fram än mer som en hållbarhetsfråga. Av undersökningen framgår också att företagen oroas över att felaktigt hanterad skatt kan påverka företagets rykte. Det ligger i företagens intresse att skapa förtroende och betala skatt på rätt sätt och inte överutnyttja systemet. En trend som spås leva vidare.

Handelskonflikter ger i många fall ökade kostnader avseende tull och andra skatter och avgifter vid import av varor vilket direkt påverkar lönsamheten för berörda bolag. Med tanke på de spänningar som finns rörande handeln mellan EU och USA, USA och Kina samt brexit är företagsledarnas oro för dess inverkan på den egna verksamheten befogad. Just brexit kommer att medföra en hel palett av skatte-, moms- och tullkonsekvenser för företag med handel med UK och/eller personal i UK, oavsett slutlig modell för utträdet.

Sammanfattningsvis visar årets CEO Survey på en minskad oro på skatteområdet generellt sett. Samtidigt tornar andra moln, såsom handelskonflikter och ökad protektionism, upp sig vilket skapar osäkerhet och riskerar att hämma tillväxten framöver.

Läs mer om innehållet i PwC:s CEO Survey.

Läs mer om brexit och vad du kan göra för att förbereda ditt företag.

Har du frågor om skatt?

Kajsa Boqvist och Ulrika Lundh Eriksson

Kajsa Boqvist och Ulrika Lundh Eriksson

Kajsa Boqvist och Ulrika Lundh Eriksson arbetar på PwC:s kontor i Stockholm respektive Göteborg. Kajsa arbetar med moms- och tullrådgivning och arbetar i huvudsak med rådgivning till internationellt verksamma företag bland annat i samband med omstruktureringar och internationell handel. Ulrika arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning mot transport, logistik och shipping.
Kajsa: 010-213 38 24, kajsa.boqvist@pwc.com
Ulrika: 010-213 14 17, ulrika.lundh.eriksson@pwc.com
Kajsa Boqvist and Ulrika Lundh Eriksson works at PwC's office in Stockholm and Gothenburg. Kajsa works with VAT and customs advice and Ulrika works with national and international corporate taxation, specialising in transport, logistics and shipping.
Kajsa: +46 10 213 38 24, kajsa.boqvist@pwc.com
Ulrika: +46 10 213 14 17, ulrika.lundh.eriksson@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteförslagen i regeringens vårändringsbudget

För den skatteintresserade är ett tydligt vårtecken regeringens förslag till vårändringsbudget och idag presenterades denna av ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Webbinarium: Förslag på ändrade momsregler med anledning av EU:s “quick fixes”

Som vi tidigare har skrivit om på Tax matters har EU beslutat om att införa nya förenklingsregler, så kallade “quick fixes”, för att få ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Valutakursförluster vid redovisning i euro

Är det verkligen rätt att valutakursvinster och valutakursförluster på skulder i euro för bolag med redovisningsvaluta i euro inte är ...

Läs artikeln