<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Ny rapporteringsskyldighet för betaltjänstleverantörer (CESOP/PSP)

Dekorativ illustration ‹ Tillbaka till artiklarna

I syfte att bekämpa momsbedrägeri kommer ny rapportering för gränsöverskridande betalningar att införas inom hela EU. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2024.

Betaltjänstleverantörer kommer att behöva sammanställa de gränsöverskridande betalningar de är involverade i för att kunna uppfylla kraven för den nya dokumentations- och uppgiftsskyldigheten. I Sverige ska dessa uppgifter lämnas in till Skatteverket som sedan vidare ska överföra dem till ett centralt elektronisk system som appliceras i samtliga länder inom EU, kallat CESOP.

Ett lagförslag har publicerats genom lagrådsremiss meddelad 5 april 2023. En proposition för beslut i riksdagen förväntas inom den närmaste tiden. I och med att rapporteringsskyldigheten bygger på ett EU-direktiv, PSP-direktivet, och att reglerna ska implementeras 1 januari 2024 i samtliga EU-länder så förväntas endast mindre justeringar utifrån det redan kommunicerade förslaget.

Vilka omfattas av den nya regleringen?

Det är betaltjänstleverantörer som tillhandahåller gränsöverskridande betalningar som omfattas av regleringen. I huvudsak utgörs dessa av

  • banker 
  • kreditinstitut 
  • institut för elektroniska pengar 
  • betalningsinstitut
  • postgiro-institut 
  • andra betaltjänstleverantörer som har tillstånd enligt betaltjänstlagen och PSD2-direktivet. 

Vilka betalningar ska rapporteras?

Uppgiftsskyldigheten gäller endast gränsöverskridande betalningar. En rapporteringspliktig betalning föreligger om betalaren är lokaliserad inom EU och betalningsmottagaren är lokaliserad i ett annat land inom EU eller utanför EU. Betalningar inom samma land omfattas därmed inte.

En betaltjänstleverantör kan dock vara rapporteringsskyldig i ett stort antal länder beroende på vad kunderna (det vill säga betalaren eller betalningsmottagaren) anses vara lokaliserade. Var betalaren och mottagaren ska anses var lokaliseringen bestäms av så kallade identifieringsuppgifter, främst IBAN-nummer eller utställandeland för betal- och kreditkort.

Uppgiftsskyldigheten gäller endast för de gränsöverskridande betalningar som under ett kvartal uppgår till minst 26 stycken till samma betalningsmottagare. För att veta om gränsen uppnås måste samtliga betalningar sammanställas. 

Vilka uppgifter ska rapporteras?

Betaltjänstleverantörer ska lämna uppgifter om bland annat 

  • sitt eget organisationsnummer  
  • betalarens/betalningsmottagarens namn, adress, moms- och och skattenummer 
  • uppgifter om själva betalningen som till exempel datum, belopp och länder involverade i betalningen. 

Eftersom Skatteverket ska ha möjlighet att kontrollera uppgifterna behöver en betaltjänstleverantör bevara data gällande betalningarna oavsett om betalningen omfattas av uppgiftsskyldigheten eller inte (det vill säga om gränsvärdet om 26 stycken betalningar per mottagare har överskridits). 

I vilka länder ska rapportering ske?

Betaltjänstleverantörer ska rapportera betalningar i de länder som IBAN-numret för kundernas bankkonton är kopplade till eller i det land betal-/kreditkort är utställda. Rapporteringen måste ske direkt till varje myndighet i landet i fråga och det finns ingen förenkling som innebär att rapportering kan ske till Skatteverket för betalningar som ska rapporteras i andra EU-länder. En betaltjänstleverantör kan därmed ofta vara uppgiftsskyldig och ha rapporteringskrav i ett stort antal länder.

Vad behöver betalningsleverantörer förbereda inför det nya regelverket?

  • Säkerställa om man omfattas av rapporteringskravet (det kan finnas gränsdragningsproblematik och flera betaltjänstleverantörer kan vara rapporteringsskyldiga för samma betalning).
  • Bekräfta i vilka länder som jag som betaltjänstleverantör har rapporteringsplikt.
  • Bekräfta att tillräckligt med uppgifter hämtas in från betalare/betalningsmottagare.
  • Implementera process för kvartalsvis sammanställning av gränsöverskridande betalningar. 
  • Implementera process för rapportering till Skatteverket eller motsvarande myndighet i annat EU-land.

Kommentar

Den nya rapporteringsplikten för betalningsleverantörer innebär långtgående krav för berörda företag. Reglerna är tänkta att träffa brett vilket kommer innebära att inte endast kontoförande institut kommer beröras utan att det kan vara flera leverantörer i en betalkedja som kommer att rapportera samma betalning.

Även det faktum att det är i landet som din kund har sitt IBAN-nummer som avgör rapporteringsland kan innebära att rapportering ska ske i ett flertal EU-stater, även om ingen faktisk verksamhet bedrivs på plats i dessa länder. Den stora mängd uppgifter som behöver rapporteras för varje betalning ställer även krav på att inhämta information från kunderna som vanligtvis inte erhålls.

PwC är idag involverad i uppdrag gällande det nya rapporteringskravet och kan bland annat assistera med nedan:

  1. Utreda om en rapporteringsplikt finns för ditt företag samt vilka transaktioner som i så fall omfattas.
  2. Assistera med implementering av rapporteringsprocessen. PwC har med assistans av techleverantörer utformat verktyg för rapportering som kan hantera rapportering i samtliga EU-länder och som antingen kan skötas internt (managed service) eller erbjudas som en extern compliancetjänst.

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Gustav Norström Wiklund & Frida Berglund

Gustav Norström Wiklund & Frida Berglund

Gustav Norström Wiklund och Frida Berglund arbetar som skatterådgivare på PwC:s kontor i Stockholm med fokus på moms. Gustav är specialiserad inom indirekt skatt och den finansiella sektorn och har lång erfarenhet av att arbeta med momsfrågor för lokala och multinationella klienter inom bland annat bank, försäkring och kapitalförvaltning.
Gustav: 070-559 61 10, gustav.n.wiklund@pwc.com
Frida: 073-860 21 68, frida.berglund@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Skatteverket granskar utländska pensioner

Pensioner är ett långsiktigt åtagande vilket gör att felbedömningar kan få konsekvenser långt in i framtiden. Skatteverket har vid flera ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Vårpropositionen – inga nya förändringar av skatteregler

Regeringen har nu lagt fram årets vårproposition med riktlinjer för den ekonomiska politiken samt en vårändringsbudget med ändringsförslag ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skattedagen 2024 - Tillsammans skapar vi hållbar utveckling

PwC bjuder in till Skattedagen 2024, ett heldagsseminarium där vi kommer att diskutera och utforska hur man kan anpassa sig till ...

Läs artikeln