<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Beskattning av digitala tjänster – vad händer nu?

Beskattning av digitala tjänster ‹ Tillbaka till artiklarna

Härom veckan skrev Frankrikes finansminister Bruno Le Maire på Di Debatt. Inte var dag. Han pläderade för den skatt på digitala tjänster som just förbereds i EU:s ministerråd. Ska gemensamma skatter införas inom EU kräver det full konsensus. Nu var 20 länder för skrev han, däribland Tyskland. Syftet var att sätta ökad press på de nordiska medlemsländerna, Irland och några länder till som alltjämt är motståndare till skatten. Artikeln publicerades även i andra länder.

Kommer Sverige och andra länder att vika ner sig?

EU:s förslag går ut på att företag ska betala tre procent av omsättningen/försäljningen i varje land i skatt till EU. Detta oavsett om bolagen gör vinst eller inte. Ett fribelopp på 500 miljoner kronor i omsättning inom EU är tänkt att gälla. En ny princip för att ta ut en bolagsskatt i så fall. Den nya bolagsskatten ska betalas där tjänsten konsumeras, inte där värdet skapas. Sverige är ett land med få konsumenter men med duktiga ”värdeskapare” av olika slag. Därför är Sverige emot – so far.

Skälet till att Frankrike nu driver på är att det är val till Europaparlamentet nästa år och man vill ha skatten klubbad innan dess. I praktiken riktas den nya skatten mot ett antal amerikanska företag som man anser betalar för lite bolagsskatt i Europa. Samtidigt pågår inom OECD arbetet med att ta fram principer för en motsvarande skatt som kan tillämpas på global nivå. Detta arbete väntas dock inte vara klart förrän om i vart fall något år. Sedan ska det omsättas till ett EU-direktiv vilket i sin tur ska bli nationell lagstiftning. Denna process vill inte Frankrike invänta.

Kommentar

Den internationella trenden blåser i riktning för ökad beskattning av konsumtion och mer omsättningsbaserade skatter. I detta fall är det dock tveksamt om Frankrike når ända fram och lyckas pressa återstående mindre länder inom unionen.

För det talar även att det kan vara värt att invänta en global ordning för att en beskattning av detta slag ska fungera i en globaliserad värld. EU är trots allt lite av den historiska världen, USA redan den gamla och delar av Asien den nya. Då bör alla vara ombord, inte bara Europa. Trots det kan man anse principen i beskattningen vara fel och vara emot även om skatten införs globalt. Spotify skulle som exempel få betala skatten trots att man ännu inte gjort en krona i vinst utan bara investerat i att bygga marknad.

Det kan noteras att även Storbritannien efter Brexit avser att införa en skatt på digitala tjänster att tas ut från 2020 men med två procent av omsättningen. USA:s handelsminister Wilbur Ross och finansminister Steven Mnuchin har varnat såväl EU som UK från att införa en beskattning av digitala tjänster som man anser främst är riktad mot amerikanska företag.

Har du frågor om skatt?

Ulrika Lundh Eriksson

Ulrika Lundh Eriksson

Ulrika Lundh Eriksson arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning med särskild inriktning mot transport, logistik och shipping. Hon arbetar på PwC:s skatteavdelning i Göteborg.
010-213 14 17

Ulrika Lundh Eriksson works with national and international corporate taxation, specialising in transport, logistics and shipping. She works at PwC’s tax department in Gothenburg.
+46 10 213 14 17

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Samsyn om ändringar i 3:12-reglerna, men vissa förtydliganden kvarstår

Den 18 oktober var sista dag att lämna in remissvar avseende utredningen “Förenkla och förbättra!” (SOU 2024:36) i vilken nya 3:12-regler ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet

Regeringen har i budgetpropositionen, aviserat en lagändring som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Nytt förhandsbesked om särskilda skäl i utomståenderegeln

Under juli 2024 har Skatterättsnämnden utfärdat ett nytt förhandsbesked som rör utomståenderegeln och rekvisitet "särskilda skäl". ...

Läs artikeln