Automatiskt informationsutbyte rörande skattefrågor

Regeringen har lämnat över sitt förslag till riksdagen om obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked och prissättningsbesked i gränsöverskridande skattefrågor.

I slutet av 2015 antogs ett förslag inom EU om ändring av direktiv (2011/16/EU) vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning. Förslaget innebär att information om förhandsbesked och prissättningsbesked avseende gränsöverskridande skattefrågor automatiskt ska delas mellan medlemsländernas behöriga myndigheter. I Sverige är det Skatteverket som är behörig myndighet. Syftet med informationsutbytet är att skapa ökad transparens och därigenom bland annat motverka att multinationella koncerner utnyttjar staternas olika skattesystem för att få skattemässiga fördelar.

De olika typer av förhandsbesked som enligt propositionen kan komma att omfattas från ett svenskt perspektiv är förhandsbesked från Skatterättsnämnden, dialogfrågor med Skatteverket samt prissättningsbesked (så kallade Advance Pricing Arrangements) som lämnats av behörig myndighet (Skatteverket). Andra typer av förhandsbesked än de som ovan redogjorts för kan komma att omfattas, det kvarstår dock för rättstillämpningen att närmare bestämma vilka besked som omfattas.

Medlemsländerna ska i det automatiska utbytet till en början endast lämna grundläggande upplysningar. Upplysningar från förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som avser fysiska personer omfattas inte av utbytet. Om en behörig myndighet i en medlemsstat önskar få ytterligare upplysningar (till exempel hela förhandsbeskedet eller prissättningsbeskedet) kan detta begäras och utlämnas till den utländska behöriga myndigheten. Skatteverket är dock inte skyldigt att lämna upplysningar som kan leda till att bland annat affärshemligheter röjs.

Information mellan länderna ska delas allt eftersom förhandsbesked/prissättningsbesked utfärdas, ändras eller förnyas. Enligt förslaget kommer Skatteverket även bli skyldiga, med vissa undantag, att dela förhandsbesked/prissättningsbesked som har utfärdats, ändrat eller förnyats från 2012. Regeringen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2017.

Kommentar

Regeringens förslag har varit väntat sedan EU:s medlemsstater antog den aktuella ändringen av direktivet i slutet av 2015. Trenden med ökad transparens när det gäller gränsöverskridande skattefrågor är en naturlig följd av det nuvarande klimat som internationella koncerner verkar i, särskilt i ljuset av BEPS (Base Erosion and Profit Shifting) och EU:s delvis motsvarande projekt ATAP (Anti Tax Avoidance Package). Högst sannolikt kommer vi i inom en snar framtid få se ytterligare krav på transparens för de koncerner som verkar i en internationell miljö.

När det gäller förslaget bör bolagen framöver göra en konsekvensanalys innan de ansöker om förhandsbesked från Skatterättsnämnden, ställer dialogfrågor till Skatteverket eller ansöker om prissättningsbesked. Eftersom utbytet av information är obligatoriskt bör bolagen noga överväga att den information som man presenterar i förhandsbeskeden/prissättningsbeskeden inte utgör en affärshemlighet utifall att beskedet hamnar i orätta händer. Även om Skatteverket enligt förslaget inte får lämna ut information om bland annat affärshemligheter kan det dock vara svårt att avgöra vad som är en affärshemlighet. Med andra ord kan det i praktiken uppstå en gränsdragningsproblematik om vilken information som Skatteverket faktiskt får dela med sig av till behöriga myndigheter i andra medlemsstater.