Armlängdsmässigt pris vid överlåtelse av immateriella tillgångar

PwC-skatteradgivning-board-governance.png ‹ Tillbaka till artiklarna

PwC-skatteradgivning-board-governance.pngKammarrätten i Jönköping har i ett nyligen avgjort mål ansett att korrigeringsregeln är tillämplig gällande pris vid förvärv av immateriella rättigheter. I fallet hade ett svenskt aktiebolag förvärvat immateriella tillgångar från sitt turkiska dotterbolag till ett värde av 21,3 miljoner kronor. Skatteverket gjorde vid sin bedömning en justering nedåt av den förväntade livslängden på de immateriella tillgångarna och kom fram till ett värde om 4 miljoner kronor, vilket Kammarrätten godtog.

Det turkiska dotterbolaget bedrev sedan 2006 tillverkning och försäljning av radiatortillbehör på den turkiska marknaden. Den internprissättningsmodell som avsågs användas från starten av dotterbolaget tillämpades inte, utan dotterbolaget bar kostnader för investeringar i Turkiet och blev således ekonomisk ägare till lokala immateriella tillgångar i Turkiet. Detta innebar att dotterbolaget gick med stora underskott.

De totalt ansamlade förlusterna uppgick till cirka 25 miljoner kronor. För att korrigera detta så att dotterbolaget framgent skulle vara ett rutinmässigt tillverknings/monterings- och försäljningsbolag förvärvade det svenska moderbolaget immateriella rättigheter från dotterbolaget till ett värde av 21,3 miljoner kronor. I bilaga till deklarationen angav bolaget att de immateriella tillgångarna främst avsåg kundlistor, ekonomiskt ägande av varumärke och firmanamn.

Fråga i målet var om priset för de av bolaget förvärvade immateriella rättigheterna är armlängdsmässigt eller om en felprissättning har skett.

Värderingen av de immateriella rättigheterna baserades på en kassaflödesvärdering, vilken bygger på en uppskattning av nuvärdesberäknat kassaflöde av framtida intäkter hänförliga till den värderade tillgången under tillgångens återstående livstid. Vid värderingen bedömde bolaget den ekonomiska livslängden för de immateriella rättigheterna till 20 år. Detta baserades på bolagets tidigare erfarenheter av kundrelationer. Skatteverket ansåg dock att livslängden kunde sättas till fem år. Detta skulle ge ett värde på de förvärvade tillgångarna på drygt 2,2 miljoner kronor. Skatteverket gjorde dock i det överklagade beslutet även en kostnadsbaserad värdering där värdet på tillgångarna uppgick till cirka 4 miljoner kronor. Då denna värdering var mer gynnsam för bolaget, valde Skatteverket att utgå från denna värdering.

Bolaget har i målet framhållit att det är vanligt i branschen med långa kundrelationer och med muntliga kontrakt i branschen, varför kundlistan med åtta kunder i sin helhet är relevant samt att även det ekonomiska ägandet av det lokala varumärket och goodwill bör tillmätas ett värde i samband med omstruktureringen. Skatteverket har baserat den ekonomiska livslängden på att det fanns två skriftliga kundkontrakt som endast ansågs ha en livslängd som motsvarar avtalslängden om ett år, dock kunde livslängden på know-how om den turkiska marknaden uppskattas till högst fem år.

Kammarrätten har bedömt att det inte har framkommit skäl att frångå bedömningen av Skatteverket om att livslängden på de immateriella tillgångarna i vart fall inte kan antas överstiga fem år. Kammarrätten har ansett att Skatteverket har uppfyllt sin primära bevisbörda i målet, att det av Skatteverket beräknade värdet inte kan anses vara för lågt och att Skatteverket har gjort sannolikt att det förekommer sådana omständigheter att korrigeringsregeln ska tillämpas.

Kommentar

Domstolen har här helt gått på Skatteverkets linje gällande uppskattningen av livslängd på de immateriella tillgångarna och bedömningen av värdet på dessa. Trots att bolaget gjort en analys och bedömning av den ekonomiska livslängden baserad på bolagets erfarenheter vid en tidigare etablering på den tyska marknaden, och bolagets uppgifter om vad som är gällande i branschen, har Kammarrätten ansett att Skatteverket uppfyllt sin bevisbörda. Domen visar även att det finns en bristande förståelse om anledningen till varför förvärvet av de immateriella rättigheterna gjordes.Har du frågor om företagsbeskattning?

Alice Moon

Alice Moon

Alice Moon arbetar på PwC:s kontor i Jönköping med internationell beskattning.
Kontakt: 010-212 52 17, alice.moon@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder?

Lantmäteriet har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna att ta ut stämpelskatt vid vissa fastighetsbildningsåtgärder. Syftet är att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Stor guide: regeringens åtgärdspaket för företag – vad gäller?

Det har gått lite mer än ett år sedan regeringen presenterade det första åtgärdspaketet för företag med anledning av spridningen av ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Skatteverkets prioriterade kontroller 2021

Nu har Skatteverket presenterat vilka områden som kommer att granskas extra under 2021. Årets prioriterade kontroller riktar in sig på ...

Läs artikeln