<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Adventskalendern 2021: Vad händer egentligen i skattepolitiken 2022?

Kvinna stjärnhimmel ‹ Tillbaka till artiklarna

Nu börjar året närma sig sitt slut. Hösten 2021 har varit minst sagt turbulent på regeringsfronten. Till sist stod det klart att Magdalena Andersson efterträder Stefan Löfvén som socialdemokratisk statsminister med uppgiften att regera resterande mandatperiod utifrån oppositionens (M, KD och SD) budget. Tyvärr lyste de stora skattenyheterna med sin frånvaro, både i regeringens egna budgetförslag, och i den oppositionsbudget som nyligen klubbades. Inför valåret 2022 reflekterar vi här över vad som händer i skattepolitiken.

Hittills har inget av partierna profilerat sig som särskilt skattedrivet i upptakten av valrörelsen. Undantaget har varit några få utspel kring höjda eller sänkta skattenivåer på olika inkomster, samt viss debatt kring hur miljö- och energiskatter ska utformas. Frågan kvarstår dock, vilka skatter borde lyftas i valdebatten?

Fokus på företagen och ett starkt näringsliv

Årets version av PwC:s skattebarometer visade tydligt att svenska företag vill se enklare regelverk för att minska den administrativa bördan kring sin skattehantering. Det här är självklart en oroande bild som säkert går att härleda till den allt mer komplexa situation som många företag har att hantera. I vår omvärld ser vi stora förändringar när det gäller till exempel bolagsskatt och hantering av skatt kopplad till digitala verksamheter. Att skapa förutsättningar för ett fortsatt starkt svenskt tillväxt- och innovationsklimat måste vara en bärande del av skattepolitikens utveckling.

Vi noterar också att bolagen i undersökningen vill att skattereglerna kring tjänstepensioner och incitament (optionslösningar) bör förbättras. Ser vi till dessa delar så är det osäkert hur mycket fokus som kommer att läggas på tjänstepensionsregelverket och beskattningen av incitamentsprogram inför valet. Vissa förbättringar avseende kvalificerade personaloptioner aviserades i den nyligen tagna höstbudgeten, men det finns utrymme att diskutera frågorna vidare. En översyn av de här skattereglerna i symbios med ett omtag av 3:12-regelverket är sannolikt välkomnat av många företag.

Undersökningen visar också att näringslivet generellt är för grön skatteväxling. Med tanke på den klimatdebatt som rullar kommer skattefrågorna gällande hållbarhet hamna i fokus och då bland annat just grön skatteväxling och andra miljörelaterade skattefrågor. I det omställningsarbete som krävs för att nå långsiktigt hållbara resultat inom klimatområdet finns även en koppling till demografiska aspekter. Därför ska det bli intressant att följa utvecklingen kring fördelningsfrågorna. I vår skattebarometer ser vi ett tilltagande intresse för så kallade regionala skatter, som då skulle kunna ersätta nuvarande skatteutjämningssystem. Möjligheten att styra attraktionskraft geografiskt gör att den här frågan kan bli intressant att positionera sig i för partierna.

Kan ett reformerat skattesystem bli en valfråga?

En huvudfråga inför valet är behovet av ett förenklat skattesystem i stort, och en återgång till ett regelverk som drivs av en grundläggande logik som genomsyrar hela skattelagstiftningen. Skattelagstiftningen har med åren blivit allt mer komplex och svår att tillämpa vilket inte är konstigt då det gått mer än 30 år sedan den senaste skattereformen. Globaliseringen ställer även allt högre krav på att svenska skatteregler korrelerar väl med skatteregler i andra delar av världen. Det finns således anledning att lyfta upp frågan om en ny skattereform som en högt prioriterad skattefråga i årets valrörelse.

Det har sedan länge stått klart att den bredare skattereform som januariöverenskommelsen avsåg att genomföra inte blir till verklighet. Behovet kvarstår dock och det är därför olyckligt om en skattereform skjuts på framtiden till följd av ett spänt parlamentariskt läge.

Vi behöver en reformerad skattelagstiftning som kan utgöra en långsiktig och stabil grund för vårt skattesystem. Då är det nödvändigt med en bred överenskommelse mellan en klar majoritet av riksdagspartierna och över blockgränserna. Därför bör det kunna ställas krav på samtliga riksdagspartier att lägga det dagliga politiska spelet åt sidan, och gemensamt verka för en ny hållbar skattepolitik. Hur grunderna för en ny skattereform bör se ut bör diskuteras i kommande valrörelse.

Tax matters kommer löpande att hålla våra läsare uppdaterade om skatterelaterade frågor i valrörelsen. Vi hoppas även kunna återkomma med mer djuplodande insikter om vart de enskilda partierna står i vissa brännande skattefrågor.

Trevlig tredje advent!

Har du frågor om skatt? Kontakta oss

Ulrika Lundh Eriksson och Oscar Warglo

Ulrika Lundh Eriksson och Oscar Warglo

Ulrika Lundh Eriksson och Oscar Warglo är skatterådgivare på PwC:s kontor i Göteborg respektive Stockholm. Ulrika fokuserar på området nationell och internationell företagsbeskattning för mindre och medelstora företag och Oscar fokuserar på skattefrågor för bland annat familje- och entreprenörsledda bolag.
Ulrika: 010-213 14 17, ulrika.lundh.eriksson@pwc.com
Oscar: 010-213 32 40, oscar.warglo@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln