Vårpropositionen – en fördjupad skatteanalys

Regeringens vårproposition innehöll inga skatteförslag. Däremot innehåller den ett digert underlag som kan hjälpa till för att förstå i vilken riktning som skattepolitiken kan utvecklas efter valet, och det kanske oavsett regering. Det gäller både för företag och ägare. Men även i valrörelsen kommer underlag sannolikt att hämtas härifrån.

Vad händer i Sverige inom beskattningen enligt vårpropositionen?

• Skattetrycket sjunker något för att väntas parkera på omkring 43 procent under åren 2019-2021. För omkring 10-15 år sedan låg skattetrycket över 50 procent.
• Skatteintäkterna väntas öka med 3,7 procent per år de kommande åren. Samma nivå som de senaste åren. Samtliga skattebaser bidrar till ökningen.
• Något behov av en skattereform nämns inte.
• Inte heller nämns något om behov av strukturella förändringar på något område.
• Regeringen har lagt en proposition om förändrad företagsbeskattning, bland annat med förslag på nya ränteavdragsregler.
• Den så kallade paketeringsutredningen vad avser fastigheter nämns inte.
• Regeringen har tidigare sagt att man ska återkomma till 3:12-reglerna och en exitskatt, men dessa nämns inte nu.

Det verkar råda ett relativt stabilt skatteläge i Sverige för närvarande, någon form av ”jämviktsläge”. Finansministern har också nyligen uttalat att hon varken ser behov av att höja eller sänka skatterna för närvarande.

Däremot skriver regeringen att ”man avser att vidta ytterligare åtgärder för att motverka ekonomisk ojämlikhet. Sverige ska även ta ett globalt ledarskap för att minska klyftorna.”

Bakgrunden är följande:

Regeringen lämnar på uppdrag av riksdagen varje år en fördelningspolitisk redogörelse, den ligger som bilaga i vårpropositionen. Av den framgår sammanfattningsvis att kapitalinkomsterna har ökat kraftigt för den yttersta inkomstgruppen, särskilt den översta procentenheten, under perioden 1995-2016. Samtidigt pekas på att Sverige jämfört med många andra länder fortfarande har en jämn inkomstfördelning.

Bland förklaringarna nämns uttryckligen avskaffade skatter på fastigheter, förmögenheter och arv- och gåva liksom förbättrade utdelningsregler för ägare till fåmansföretag.

Kommentar

Två saker är slående i årets vårproposition.

Dels frånvaron av förslag till nya regler på skatteområdet vilket skulle kunna tolkas som att regeringen har en ”status quo syn” på skatterna. Några visioner hur en alltmer digitaliserad ekonomi ska mötas nämns inte, mer än att kunskap är viktigt. Frånvaron av skatteförslag är inte förvånande då dessa normalt sett läggs i budgetpropositionen eller som rena skatteförslag. Det återstår att se om regeringen verkligen har en ”status quo syn” på skatterna, tidigare har man aviserat att man ser behov av olika justeringar i skattelagstiftningen vilka kanske kommer konkretiseras närmare valet.

Dels beskrivningen av att Sverige glider isär inkomstmässigt. Detta är till stor del en följd av medvetna val att slopa olika skatter på kapital som gjorts även av socialdemokratiskt ledda regeringar med stöd av Vänsterpartiet. Därtill värderas framtida vinster vid företagsförsäljningar i högre utsträckning nu än när mätningarna började för drygt 20 år sedan. Med högre andel tjänster i företagen blir det också ofta en snabbare värdeutveckling än om rena tillverkningsföretag ska utvecklas och överlåtas.

Nu vill man ”vidta åtgärder”. Vilka nämns inte, men frågan kommer att komma tillbaka om en ny skattereform utreds efter valet.

Denna inkomstutveckling har noterats även tidigare internationellt av den franske ekonomen Thomas Piketty och nu i Sverige av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i våras. Här gäller det samtidigt för en regering att hålla huvudet kallt då ekonomin är mycket mer internationell nu än tidigare. Eventuella försämringar riskerar att leda till att företag och företagare väljer andra länder att verka i. Detta bör beaktas inte minst om man i framtiden väljer att gå vidare med någon slags exitbeskattning även i Sverige. Vårpropositionen och årets val är därför extra intressant.