Styrelsearvoden ska beskattas som tjänst – när börjar detta gälla och vilka konsekvenser kan det bli?
I avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i juni 2017, gjorde HFD bedömningen att en lagändring beträffande det inkomstskatterättsliga begreppet näringsverksamhet inte har påverkat hur styrelsearvoden ska beskattas. Effekten är att styrelsearvode som huvudregel ska beskattas som inkomst av tjänst. Avgörandet har lett till att Skatteverket ändrat sitt ställningstagande på området. Vi redogör nedan för Skatteverkets ändrade tillämpning och vad konsekvenserna kan bli om det utbetalande företaget inte anpassar sig.
Vi har i juni skrivit om denna dom och Skatteverkets rättsfallskommentar där det framgår att Skatteverket ändrar sitt tidigare ställningstagande. Domen innebär att styrelsearvode normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. Skatteverket har i tidigare ställningstagande menat att arbete som styrelseledamot, som inte är hänförligt till eget eller närståendes ägande i bolaget, ska kunna faktureras fortlöpande om minst tre styrelseuppdrag funnits. I och med domen från HFD försvinner denna möjlighet och huvudregeln i Skatteverkets tillämpning blir att styrelsearvode ska beskattas som inkomst av tjänst.
Av Skatteverkets rättsfallskommentar framgår att när det gäller redan ingångna avtal där ledamoten har uppfyllt kriterierna enligt ställningstagandet och fakturerar via företag eller enskild näringsverksamhet så bör dessa avtal normalt kunna fortlöpa viss tid utan beskattningskonsekvenser för inkomstbeskattningen. Detta bör dock som begränsning enbart gälla de avtal som ingåtts före HFD:s dom och de arvoden som avser innevarande räkenskapsår (vid tidpunkten för HFD:s dom) hos det bolag som betalar ut ersättningen för styrelsearbetet.
Ett styrelsearvode efter Skatteverkets angivna gräns ska således behandlas som inkomst av tjänst. I och med detta ska arbetsgivaravgifter i normalfallet utgå på styrelsearvodet.
Kommentar
Nu inför hösten är det därför viktigt att bolag som har styrelseledamöter som fakturerar uppmärksammar effekterna av HFD:s avgörande. Skatteverkets synsätt innebär, enligt oss, att bolag vars räkenskapsår avslutades i juni 2017 redan ska börja tillämpa förändringen från och med juli 2017 och att alla bolag måste tillämpa förändringen senast per den första juni 2018. Majoriteten av alla bolag i Sverige har räkenskapsår motsvarande kalenderår. För dessa bolag gäller förändringen, under förutsättningen att avtalet ingåtts före HFD:s dom, från och med januari 2018. Viktigt att notera är att det är avgörande vilken period styrelsearvodet är hänförligt till och inte när fakturan skickas.
Konsekvensen för ett bolag som betalar en styrelse felaktigt är att bolaget riskerar dels att avdrag inte medges för momsen på fakturan, dels att få betala arbetsgivaravgift på hela fakturabeloppet.
Skriven av: Fredrik Flyrén, tidigare anställd på PwC.
Faktaruta
Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund
Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund arbetar på PwC:s kontor i Örebro respektive Stockholm med individbeskattning och frågor i internationell kontext och är särskilt specialiserade kring arbetsgivarfrågor vid gränsöverskridande personal.
Johanna: 072-353 02 92,
johanna.glimmerbeck@pwc.com
Hanna: 070-929 44 45,
hanna.ekelund@pwc.com
Lämna en kommentar