Nytt förslag om källskatt på utdelningar

Den 7 juni publicerade Finansdepartementet ett utkast till lagrådsremiss gällande ny lag om källskatt på utdelningar som ska ersätta den nu gällande och föråldrade Kupongskattelagen. Här redogör vi för de övergripande förändringarna och när de föreslås träda i kraft.

De nya reglerna kommer att tillämpas på utdelningar till personer som är så kallade begränsat skattskyldiga i Sverige. Skattesatsen kommer fortfarande vara maximalt 30 procent men kan sättas ned beroende på till exempel om det finns ett skatteavtal mellan Sverige och det andra landet som anger en lägre skattesats, vanligtvis 15 procent.

Syfte att förhindra skatteflykt och fel

För att kunna få nedsättning av skatten vid utdelningstillfället, kommer det att ställas krav på detaljerade uppgifter på individnivå om den som är rättmätig mottagare av utdelningen. Det primära syftet är att förhindra skatteundandragande och fel. Därför kommer de nya reglerna också omfattas av lagen mot skatteflykt. En aktör (till exempel en bank) som benämns “godkänd mellanhand” ska kunna ta över ansvaret för att innehålla, redovisa och betala in källskatt på utdelning.

Det kommer med det nya förslaget bli en större utmaning att fastställa vem som är skattskyldig och därmed vilken källskatt som ska innehållas av utbetalaren av utdelningen, ett bolag eller en mellanhand. Skattskyldig är “den som har rätt till utdelningen”, ett uttryck som nu föreslås ges samma innebörd som i Inkomstskattelagen 42 kap,12§. Utgångspunkten för vem som ska anses ha rätt till utdelningen är civilrätten, vilket vanligtvis, men inte alltid, innebär att det är aktieägaren. Till exempel vid så kallad förvaltarregistrering enligt Aktiebolagslagen avses med “den som har rätt till utdelningen” den verklige ägaren och inte den som är registrerad i aktieboken som förvaltare. Ytterligare information kommer då att behövas för att kunna fastställa den verklige ägaren och var denna är hemmahörande. I många fall kan det innebära att informationen inte finns tillgänglig för den som ska innehålla källskatten. Ibland finns detaljerad information på individnivå först flera led bort.

Vidare görs en jämförelse i förslaget av begreppet “den som har rätt till utdelning” med begreppet “beneficial owner” i anglosaxisk rätt och OECD:s modellavtal. Konklusionen är att i de fall där “legal owner” och “beneficial owner” av en aktie är olika personer så bör, vid tillämpning av den nya lagen om källskatt, den som är “beneficial owner” anses vara “den som har rätt till utdelning” åtminstone i förhållandet till anglosaxisk rätt. Samtidigt uttalas också i förhållande till OECD:s definition av “beneficial owner” att uttrycket “den som har rätt till utdelningen” inte kan utsträckas till att omfatta en person bortom någon som i och för sig har civilrättslig rätt att motta utdelningen för egen del men som på grund av lag eller avtal har en begränsad rådighet över mottagna medel.

Vid aktielån anses äganderätten gå över till låntagaren civilrättsligt och långivaren har inte kvar någon rätt till utdelning. Även om ett lån av aktier skattemässigt behandlas olika beroende på om aktierna lånas ut för så kallad blankning eller inte, föreslås att det civilrättsliga synsättet ska gälla vid bedömningen av vem som har rätt till utdelningen.

För aktielån som sker i skatteundandragande syfte hänvisas istället till att det införs en regel om särskild skattskyldighet som kan förhindra sådana förfaranden. Denna skatteflyktsregel kan också tillämpas vid upprättande av “konstlade” bolagsstrukturer med etablering av holdingbolag i länder med fördelaktiga skatteavtal i syfte att erhålla en “obehörig skatteförmån”. Den särskilda skattskyldigheten innebär att om det övervägande skälet för förfarandet är skatteförmånen kan beskattning av utdelning ske även om skattskyldighet på annan grund inte föreligger. Det påpekas att denna nya skatteflyktsregel inte är avsedd att tillämpas i strid med gällande skatteavtal men att bedömningen är att förfaranden som omfattas av denna nya regel i regel är förfaranden som också bedöms som skatteflykt enligt skatteavtal.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas från och med den 1 januari 2024. Remissvaren ska lämnas senast 7 oktober.

Kort bakgrund

Källskatt tas ut på utdelning på andelar i bland annat svenska aktiebolag och svenska värdepappersfonder och specialfonder som innehas av utländska företag och privatpersoner. Skattesatsen är som huvudregel 30 procent men kan reduceras om Sverige har skatteavtal med det landet där mottagaren är skattemässigt hemmahörande. Källskatt på utdelning kallas enligt dagens regler kupongskatt.

Översynen av den kupongskatterättsliga regleringen påbörjades 2017. Uppdraget redovisades i promemorian Ny lag om källskatt på utdelning (Ds 2020:10). I april 2020 remitterades promemorian. Stark kritik framfördes av flera av remissinstanserna. Bland annat pekade man på att de nya kraven på detaljerad information om mottagaren av utdelningen i praktiken kommer att medföra att så kallad direktnedsättning vid utdelningstillfället inte kommer att vara möjlig i många fall. Ansökningar om återbetalning i efterhand kommer att öka och bli resurskrävande både för de som ansöker om återbetalning och Skatteverket. Remissinstanserna har även lyft att attraktionskraften i svenska aktier och fonder för utländska investerare riskerar att minska.

Kommentarer

Förslaget följer utvecklingen på europeisk nivå mot att införa regler som förebygger skatteflykt och fusk. Finland till exempel införde liknande regler 1 januari 2021. Det politiska stödet för att skydda skatteintäkter generellt är starkt i hela Europa givet effekter av coronapandemin bland annat. Sedan ett antal år arbetar EU-kommissionen med att ta fram ett gemensamt system för källskattehanteringen mellan medlemsstater i syfte att effektivisera processerna, undvika hinder för kapitalrörelser och samtidigt förhindra bedrägerier men även dubbelbeskattning.

Kontakta oss gärna för en diskussion om vad dessa förändringar kan betyda för er.

Ta del av utkastet till lagrådsremissen här:
Ny lag om källskatt på utdelning