Tax Matters

Tax matters Sveriges skatteblogg

Tax matters Sveriges skatteblogg

Entreprenörsansvar för lönefordringar inom bygg- och anläggningsbranschen

Av Jonas Prevander, 23 oktober 2018

Entreprenörsansvar för lönefordringar inom bygg- och anläggningsbranschenEn ny lag träder i kraft den 1 januari 2019 vilket medför att en arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i bygg- eller anläggningsentreprenad istället kan få betalt från uppdragsgivaren eller huvudentreprenören. Ersättning som en entreprenör betalar till en underentreprenörs anställda utgör lön och kan medföra ansvar att innehålla skatt och betala sociala avgifter.

Enligt regeringen är behovet av åtgärder som bidrar till ordning och reda stort inom bygg- och anläggningsbranschen. Regeringen menar att det inom denna bransch finns problem med osund konkurrens, men även särskilda problem vad gäller ekonomisk brottslighet och svartarbete. Detta för med sig negativa konsekvenser för enskilda arbetstagare, företag och för samhället i stort. Förekomsten av oseriösa företag innebär ökade risker för enskilda arbetstagare och för att deras rättigheter inte tillgodoses av arbetsgivarna. Det är mot bakgrund av detta som regeringen utformat lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar.

Bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige

Entreprenörsansvaret gäller vid bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige, vid vilken en byggnad eller en anläggning uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs. Regleringen gäller arbetstagare som är lokalanställda och utstationerade samt både svenska och utländska entreprenörer.

Skyldighet för uppdragsgivare

En arbetstagare hos en underentreprenör i entreprenadkedja inom ovan nämnda bransch som inte får hela den lön som han eller hon har rätt till har enligt den nya lagen en möjlighet till att få ersättning motsvarande lönen av arbetsgivarens uppdragsgivare. Arbetstagaren kan vända sig direkt till uppdragsgivaren om lönen inte betalas ut utan att behöva visa att särskilda åtgärder har vidtagits av arbetstagaren mot arbetsgivaren. Arbetstagaren behöver inte heller ha uttömt andra till buds stående rättsliga och administrativa förfaranden, såsom exempelvis genom lönegarantisystemet, i syfte att få ersättning motsvarande den uteblivna lönen innan entreprenörsansvaret kan göras gällande.

Skyldighet för huvudentreprenör

Om uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetsgivaren, inte betalar ut lönefordran till den anställde kan huvudentreprenören, det vill säga den entreprenör som enligt ett avtal med beställaren har huvudansvar för arbetet, bli ansvarig för betalning av lönefordran.

Underrättelse och betalning

För att en arbetstagare ska erhålla ersättning måste en skriftlig underrättelse om lönefordran lämnas. Underrättelsen ska bland annat innehålla information om lönefordrans storlek, när krav mot arbetsgivaren framställdes eller varför detta inte skett samt information om hur betalning kan göras. Framställs krav mot en huvudentreprenör måste även underrättelsen innehålla information att uppdragsgivaren har underrättats om lönefordran, eller varför detta inte har skett och information om uppdragsgivarens namn och kontaktuppgifter.

En uppdragsgivares eller huvudentreprenörs ansvar omfattar inte lönefordringar som har förfallit till betalning mer än tre månader före det att de skriftligen underrättades. Således har uppdragsgivare och huvudentreprenörer ett begränsat ansvar.

En entreprenör som betalat enligt entreprenörsansvaret har regressrätt mot den arbetsgivare som inte betalt ut lön till arbetstagaren.

Entreprenörsansvar vid kollektivavtal

Lagens bestämmelser gäller inte för entreprenörer som är bundna av kollektivavtal som bland annat reglerar ansvaret för arbetstagares lönefordringar i entreprenadkedjor och innebär ett skydd för arbetstagaren i det enskilda fallet som är likvärdigt med skyddet enligt bestämmelserna för entreprenörsansvar för lönefordringar inom bygg- och anläggningsbranschen.

Ansvar för skatter och avgifter

Ett entreprenörsansvar innebär att någon annan än arbetsgivaren betalar ersättning till en arbetstagare motsvarande utebliven lön. Ersättning som en entreprenör betalar till en underentreprenörs anställda ska betraktas som ersättning för arbete med hänsyn till ansvaret för skatter och avgifter till det allmänna.

En entreprenör som på grund av entreprenörsansvaret blir ansvarig för att betala lön till en arbetstagare hos en underleverantör kan därmed komma att behöva göra avdrag för och inbetalning av svensk preliminär skatt. En utländsk entreprenör som saknar fast driftställe i Sverige ska dock inte göra avdrag för svensk preliminär skatt på lön som betalas ut till arbetstagaren. Arbetstagaren ansvarar själv för att betala in preliminärskatt i Sverige om denne är skattskyldig här.

Den som betalar ut lönen blir även skyldig att betala svenska arbetsgivaravgifter om arbetstagaren tillhör det svenska socialförsäkringssystemet. Detta gäller även utländska entreprenörer utan fast driftställe i Sverige. Om arbetstagaren omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i ett annat land kan den svenska entreprenören få rapportering och betalningsskyldigheter i utlandet.

Kommentar

Regeringen har under många år arbetat för att skapa ordning och reda inom byggbranschen. För att motverka svart arbetskraft infördes ROT-avdraget och krav på personalliggare har införts sedan 2016. Vidare har det kommit nya regler som vid upphandlingar medför att upphandlade myndighet kan ställa särskilda arbetsrättsliga villkorskrav. Entreprenörsansvar för lönefordringar utgör ett led i detta arbete.

Flera remissinstanser har uttryckt att det inte finns belägg för att det finns problem med betalning av löner i entreprenadkedjor. Regeringen stödjer sig mot EU-kommissionen som konstaterat att det på EU-nivå finns problem med att arbetstagare inte erhåller lön. Samtidigt konstaterar regeringen att den verkliga omfattningen av problemen med betalning av löner i Sverige inte är helt utredd. Vidare finns bestämmelser om skydd för arbetstagarens lön i entreprenadsituationer i svenska kollektivavtal, exempelvis Byggavtalet och Entreprenadmaskinavtalet. Mot bakgrund av detta kanske behovet av lagen borde ha utretts ytterligare för att säkerställa att den blir ändamålsenlig.

Den nya lagen bör inte skapa en större problematik utifrån ett skatt- och avgiftsperspektiv för ett svenskt bolag som ska betala ut ersättning till en arbetstagare som är obegränsat skattskyldig i Sverige och som omfattas av svensk socialförsäkring. Situationen blir dock mer svårhanterlig för ett svenskt bolag som ska betala ut ersättning till en arbetstagare som är begränsat skattskyldig i Sverige och som inte omfattas av svensk socialförsäkring. Bolaget behöver i en sådan situation ta reda på om individens skatte- och socialförsäkringsstatus i Sverige och i förekommande fall eventuella skyldigheter i annat land om den anställde inte är omfattad av svensk socialförsäkring. För individer bosatta i utlandet, är det viktigt att ta reda på om det finns ett socialförsäkringsintyg om socialförsäkring i annat land.

För att fullgöra sina skyldigheter kan det i vissa situationer således krävas en ganska omfattande insats från entreprenören. Mot bakgrund av detta tror vi att entreprenörer inom bygg-och anläggningsbranschen kommer att kräva mer information av sina underentreprenörer för att säkerställa att de uppfyller sina åtaganden. Lagstiftningen kan därmed komma att ha en viss preventiv effekt.

Har du frågor om personbeskattning?

Intresseområde: Personbeskattning

Dela artikeln:

Jonas Prevander

Jonas Prevander
Jonas Prevander arbetar med nationell och internationell personbeskattning på PwC:s kontor i Göteborg.
010-212 64 12
Jonas Prevander works with national and international personal income taxation at PwC’s Gothenburg office.
+46 10-212 64 12

prevander.jonas@pwc.com

Kommentarer

Få det senaste direkt i inboxen

Skribenter

Prenumerera på vårt RSS-flöde!

Kopiera länken nedan och klistra in i din RSS-läsare.