Regeringen avser att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare den 1 januari 2021

Vi har i tidigare artiklar skrivit om förslaget att införa ett så kallat ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid beskattning av utomlands bosatta arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige. Regeringen har i ett nyligen publicerat pressmeddelande informerat om att man går vidare med förslaget och avser att senare återkomma med en närmare utformning av förslaget. Bestämmelserna föreslås träda ikraft 1 januari 2021. Det ursprungliga förslaget lades fram av Skatteverket och det lämnades en lagrådsremiss, men därefter blev det tyst.

Skatteverket presenterade i juni 2017 en promemoria med förslag på att införa begreppet ekonomisk arbetsgivare i svensk skattelagstiftning. Förslaget innebar att fler personer anställda av utländska företag skulle bli skattskyldiga i Sverige. Promemorian innehöll även andra förslag som berör utländska företag. I juni 2018 lämnades en lagrådsremiss, men någon proposition kom aldrig.

I både intern svensk rätt och i de skatteavtal som Sverige ingått finns den så kallade 183-dagarsregeln. Denna regel innebär att en arbetstagare kan undantas från beskattning i Sverige även om arbete har utförts här om tre villkor är uppfyllda. Arbetstagaren får vistas i Sverige under tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, ersättningen ska betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i Sverige eller på dennes vägnar, och ersättningen får inte belasta fast driftställe som arbetsgivaren har i Sverige. Eftersom Sverige för närvarande tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp blir 183-dagarsregeln tillämplig när arbetstagaren är anställd och avlönad av ett utländskt företag som saknar fast driftställe även om det är ett svenskt företag som drar nytta av arbetet och som bär kostnaden för arbetet. I många andra länder tillämpar man ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp, det vill säga det företag som drar nytta av arbetet och bär kostnaden för arbetet anses som arbetsgivare. Detta gör att 183-dagarsregeln inte kan tillämpas om det är ett företag i det land där arbetet utförs som drar nytta av arbetet och står för kostnaden.

Skatteverkets förslag innebar att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp skulle införas även i Sverige vid tillämpning av 183-dagarsregeln. En arbetstagare som är anställd av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska därmed beskattas här när arbetstagaren utför arbetet för en svensk verksamhet, företag eller annan organisation. Det som avgör om arbetstagaren ska beskattas är vem denne utför arbetet för, och inte vem som betalar ut lönen.

I pressmeddelandet framgår inte några närmare detaljer eller på vilket sätt tidigare förslag eventuellt kommer att ändras eller justeras. Regeringen menar dock fortsatt att det är avgörande för om arbetstagaren ska beskattas i Sverige vem den utför arbete för och inte vem som betalar ut lönen. Vidare anger man att undantag bör göras för vissa koncerninterna situationer. Regeringen avser att återkomma med en närmare utformning av förslaget. Vi får därmed vänta och se vilka eventuella förändringar det blir jämfört med tidigare förslag. Regeringen föreslår att bestämmelserna ska träda ikraft 1 januari 2021. Därmed har myndigheter, företag och arbetsgivare god tid på sig att förbereda sig inför införandet av de nya reglerna.