<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=959086704153666&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Avdrag för kostnader för dubbel bosättning - ges avdraget för bostaden på hemorten eller arbetsorten?

Grafisk illustration ‹ Tillbaka till artiklarna

Skatterättsnämnden har prövat frågan om vilken bostad man kan få avdrag för när en arbetstagare tillsammans med sin familj tar ett arbete på annan ort och behåller sin tidigare bostad på den gamla arbetsorten. Den oeniga Skatterättsnämnden gav ett förhandsbesked att avdrag kan ges för bostaden på den gamla arbetsorten. Högsta förvaltningsdomstolen får slutligen avgöra frågan.

Den sökande hade blivit erbjuden ett arbete i Göteborg och ämnade flytta dit till en hyrd bostad. Han skulle behålla sin bostad i Stockholm. Den sökandes familj hade för avsikt att följa med till Göteborg.

Huvudfrågan som var föremål för prövning var vilken bostad den sökande kan få avdrag för, den i Göteborg eller den i Stockholm?

Enligt lagstiftningen ska ökade levnadskostnader dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort och behållit en bostad på den tidigare bostadsorten. Ökade utgifter för logi ska dras av med den faktiska utgiften.

Skatterättsnämnden ansåg att avdrag ska göras för bostaden i Stockholm. Som stöd hänvisade de till förarbeten till den tidigare avdragsbestämmelsen i kommunalskattelagen. Enligt det kan det i vissa fall då familjebostaden flyttas till en ny ort vara motiverat att anse att merkostnaden är hänförlig till den tidigare bostaden.

Kommentar

Förhandsbeskedet har överklagats och frågan kommer därför sannolikt att prövas av HFD. Eftersom tre av Skatterättsnämndens sju ledamöter var skiljaktiga får utgången anses vara oviss.

Vår uppfattning är att de förarbeten som både Skatterättsnämnden och Skatteverket hänvisar till avser en lagstiftning som inte längre gäller och att förarbetena därför inte kan tillämpas. Då förarbetena skrevs var det överhuvudtaget inte möjligt att få avdrag i en motsvarande situation. Sedan dess har stora förändringar av avdragsrätten skett i syfte att bland annat underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. 

Tolkningen att kostnaden för den bostaden som den skattskyldige redan äger är en ökad utgift framstår som märklig både mot bakgrund av grundläggande skatterättsliga definitioner och normalt språkbruk, eftersom det är en kostnad som den skattskyldige redan har. Det kan knappast ha varit syftet med lagstiftningen att arbetstagare i praktiken ska medges avdrag som i många fall kan vara närmast obefintliga då de äger sin gamla bostad. Vi anser att den ökade kostnaden som arbetstagaren har i dessa fall är för den nya bostaden, varför det även är den kostnaden som ska vara avdragsgill.

Vi inväntar med spänning utgången i HFD och återkommer när frågan är slutligt avgjord.

Har du frågor om personbeskattning?

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund

Johanna Glimmerbeck och Hanna Ekelund arbetar på PwC:s kontor i Örebro respektive Stockholm med individbeskattning och frågor i internationell kontext och är särskilt specialiserade kring arbetsgivarfrågor vid gränsöverskridande personal.

Johanna: 072-353 02 92, johanna.glimmerbeck@pwc.com
Hanna: 070-929 44 45, hanna.ekelund@pwc.com

Lämna en kommentar

Relaterad läsning

Läs artikeln

EU-rådet antar EU-direktiv för harmoniserad källskattehantering

Den 10 december 2024 antog EU-rådet direktivet FASTER (Faster and Safer Relief of Excess Withholding Taxes). Direktivet syftar till att ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Pelare II - Notifierings- och registreringskrav aktuella i flera länder

Flera länder börjar gå från ord till handling och inför krav på registrering eller notifiering kopplat till Pelare II. Belgien var först ut ...

Läs artikeln
Läs artikeln

Amount B – Navigera osäkerheten inför implementering

Amount B introducerades först i oktober 2020, men det var inte förrän i december 2022 som ett diskussionsutkast släpptes för en offentlig ...

Läs artikeln