3:12-förslaget – nu har remissvaren kommit
Remisstiden för 3:12-förslaget om ändrade skatteregler för fåmansföretag gick ut den 10 februari. Här har vi sammanfattat några av de remissvar som inkommit till Finansdepartementet.
Förslaget om nya 3:12-regler, som vi skrivit om i tidigare Tax matters-artiklar, presenterades den 3 november 2016. Den 14 november 2016 skickades förslaget ut på remiss för synpunkter från omvärlden. Knappt tre månader senare, den 10 februari 2017, gick remisstiden ut.
Utformningen av framtidens 3:12-regler engagerar många – drygt 100 remissyttranden har inkommit. Sammantaget är de flesta remissyttranden negativa till de förändringar som föreslås och anser att de föreslagna reglerna kommer att verka hämmande på entreprenörs- och företagarklimatet i Sverige.
Mycket kritik riktas mot den ”trappa” som man föreslår ska införas gällande beräkning av lönebaserat utrymme, samt det höjda löneuttagskravet för ägare. Många anser även att nivån på förenklingsregeln bör vara oförändrad. Flera menar att anledningen till svårigheterna med beskattningen av fåmansföretagare är den stora skillnad som finns på skatt på arbete och kapital, och förespråkar därför en bredare översyn av regelverket.
Förslaget om slopande av 4-procentsspärren samt förbättrade villkor för generationsskiften ställer sig dock många positiva till.
Här har vi sammanfattat kommentarerna från några av remissinstanserna.
Klicka på remissinstanserna nedan för en sammanfattning:
FAR Skatteverket Näringslivets skattedelegation Företagarna Sveriges Advokatsamfund
FAR
FAR välkomnar att utredningen har eftersträvat ökad konkurrensneutralitet, bland annat genom att slopa kapitalandelskravet. FAR anser däremot att de föreslagna regelskärpningarna måste justeras för att uppmuntra sysselsättningen i det så angelägna entreprenörskapet.
Sammanfattnings tillstyrker FAR förslagen om att:
- Kapitalandelskravet slopas
- Förslaget om ändrade generationsskiftesregler genomförs
- Den särskilda koncerndefinitionen slopas
Däremot avstyrker FAR förslagen om att:
- Beräkning av lönebaserat utrymme utifrån en differentierad procentsats (”trappan”). FAR anser istället, om en skärpning är nödvändig, att det är bättre att behålla en rak procentsats men att den sänks till exempelvis 25-35 procent (istället för nuvarande 50 procent).
- Maximala löneuttagskravet skärps så mycket som utredningen anger och föreslår istället att taket ska utgöra 12 inkomstbasbelopp.
- Nivån på förenklingsregeln sänks – FAR anser att nuvarande nivå på förenklingsregeln bör behållas.
- Takregeln för tjänstebeskattning förkortas till ett år.
- Huvudregeln och förenklingsregeln inte får användas samtidigt.
- Vidare bedömer FAR att höjningen av skattesatsen till 25 procent medför negativ påverkan på viljan att starta och driva företag och därigenom förutsättningarna för jobb och tillväxt.
Skatteverket
Skatteverket anser att utgångspunkten för regelförändringar bör vara att fördelningen mellan inkomstslagen förbättras så att faktisk arbetsinkomst också beskattas som sådan. Skatteverket anser dessutom att det är viktigt med förenklingar i regelsystemet.
Av dessa anledningar tillstyrker Skatteverket förslagen om att:
- Lönebaserade utrymmet beräknas för respektive andelsägare och att tre nivåer införs (”trappan”)
- Definitionen av dotterföretag tas bort när det gäller aktiebolag
- Taket för det lönebaserade utrymmet tas bort
- Nivån på schablonbeloppet i förenklingsregeln sänks
- I det fall man använder förenklingsregeln i ett företag får man inte beräkna årets gränsbelopp för andelar i andra företag
- Det införs ett gemensamt takbelopp för kapitalvinster och utdelningar på 100 inkomstbasbelopp och att tidsperioden för takbeloppet är beskattningsåret
- Ett belopp motsvarande gränsbeloppet beskattas till 25 procent
- Belopp som överstiger takbeloppet också beskattas till 25 procent
Däremot avstyrker Skatteverket att:
- Definitionen av dotterföretag tas bort avseende handelsbolag
- Löneuttagskravet ska baseras på andelsägarens löneunderlag
- En särskild reglering införs för ägarskiften mellan närstående
Vidare går Skatteverket ett steg längre och föreslår ytterligare regelskärpningar:
- Delägarens lön ska inte ingå i löneunderlaget.
- Kapitalandelskravet ersätts med en regel som anger att delägare i företag som omfattas av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen bara får beräkna ett begränsat lönebaserat utrymme. Om en sådan regel inte införs föreslår verket att motsvarande begränsade lönebaserat utrymme införs för andelsägare som äger andelar motsvarande högst 4 procent av kapitalet. Om inte heller den begränsningen införs avstyrker verket att kapitalandelskravet slopas.
- Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme slopas för såväl andelar som andra delägarrätter.
- En ”evig karens” införs när det gäller kvalificerade andelar vilket innebär att det inte skulle vara möjligt att lägga bolag i så kallad träda.
- För att förhindra skatteplanering föreslår Skatteverket dessutom att övergångsbestämmelsen när det gäller takbelopp för kapitalvinster och utdelningar på 100 inkomstbasbelopp inte införs eller att den ändras så att den i vart fall inte omfattar interna aktieöverlåtelser.
- När det gäller skatteberäkning inom familjen föreslår Skatteverket att rätt till utdelning ska jämställas med andelsinnehav.
- Dessutom föreslår verket att utomståenderegeln kompletteras med en punkt som anger att lagerandelar ska likställas med kvalificerade andelar i det sammanhanget.
- Reglerna om särskild beräkning av anskaffningsutgiften för andelar som har förvärvats före år 1990 slopas.
Näringslivets skattedelegation (NSD)*
Sammanfattningsvis avstyrker NSD ett genomomförande av förslagen eftersom de bedömer att förslagen kan få skadliga effekter för svenskt entreprenörskap och svensk ekonomi, samt att det kan bli en drastisk försämring för många delägare i fåmansföretag som inte kan legitimeras. NSD menar att ett genomförande av förslaget skulle leda till minskat nyföretagande, färre investeringar och lägre sysselsättning, något som riskerar att slå allvarligt mot den svenska samhällsekonomin. Det finns dock enskilda förslag som NSD tillstyrker och är positiva till, bland annat att kapitalandelskravet slopas och att förutsättningarna för generationsskiften förbättras.
*Huvudmän i NSD är Stockholms Handelskammare, Föreningen Svenskt Näringsliv, Svensk Industriförening, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Fastighetsägarna Sverige
Företagarna
Företagarna avstyrker förslaget utom den del som avser att slopa 4-procentsspärren och förslaget om lättnader vid generationsskiften. Företagarna anser att förslaget riskerar att slå hårt mot företagande, investeringar och tillväxt och riskerar att bryta företagar-Sveriges förtroende för stabila ramvillkor när reglerna inte uppfattas som legitima.
Sveriges Advokatsamfund
Advokatsamfundet ställer sig positiva till att kapitalandelskravet slopas. De motsätter sig inte att löneuttagskravet justeras upp, men anser att den föreslagna höjningen är för kraftig. Vidare anser Advokatsamfundet bland annat att förenklingsregeln inte ska försämras utan istället bibehållas på nuvarande nivå. De tycker också att dagens 3:12-system är svåröverskådligt och komplext och det är önskvärt att det tillsattes en bredare långtidsutredning med uppdrag att förenkla 3:12-systemet.
Vad händer nu?
Remissvaren kommer nu att bearbetas av Finansdepartementet som sedan tar ställning till utredningens förslag. När ett slutligt förslag presenteras är svårt att sia om. Om nya regler ska träda ikraft den 1 januari 2018 bör en proposition lämnas senast under tidig höst 2017 för att riksdagen ska hinna rösta om förslaget.
Faktaruta
Annika Svanfeldt & Andreas Stranne
Annika Svanfeldt och Andreas Stranne arbetar som skatterådgivare för entreprenörer och deras bolag på PwC:s kontor i Stockholm respektive Göteborg.
Annika: 010-212 48 04,
annika.svanfeldt@pwc.com
Andreas: 010-213 14 47,
andreas.stranne@pwc.com
Lämna en kommentar