Medan du tagit semester har vi på PwC haft koll på de senaste nyheterna på skatteområdet. Sommaren har bland annat bjudit på ny praxis, nya regelverk och förslag som kan få stor betydelse framöver. Här har vi sammanställt det viktigaste du behöver känna till.
Nya rättsfall
Ny praxis om definitionen av ränta
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 23 juni dom i ett mål om huruvida commitment fees och rådgivningskostnader ska anses utgöra räntor vid beräkning av negativt räntenetto. Skatteverkets tidigare breda syn på vad som ska anses vara ränta har tydligt justerats.
Läs mer: Nya avgöranden om finansieringskostnader – ompröva räntehantering?
Ingen befrielse från skattetillägg på grund av begränsad risk för skattebortfall
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 24 juni dom i ett mål om skattetillägg. En region hade av misstag angett fel belopp som underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader. Skatteverket påförde skattetillägg med ca 23,5 miljoner kronor. Regionen överklagade och anförde bland annat att risken för skatteundandragande varit mycket låg eftersom beloppet kraftigt skilde sig från både föregående års underlag och årets preliminära inkomstdeklaration. Domstolen konstaterade att ”de urvalsmetoder som Skatteverket använder vid granskning av deklarationer saknar betydelse” för frågan om befrielse. Ett skattetillägg på 23,5 miljoner bedömdes dock vara för stort i förhållande till ett enstaka misstag vilket ledde till en halvering. Domen visar på den snäva praxis som gäller vid befrielse – även i de situationer där risken för skatteundandragande är mycket låg.
Nya regelverk
Avtal om social trygghet mellan Sverige och Brasilien
Den 11 juni 2026 undertecknades ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Brasilien. Avtalet omfattar bland annat ålderspension, efterlevandepension, sjuk- och aktivitetsersättning samt ersättning vid arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Detta avtal omfattar således fler förmåner än till exempel de med USA och Japan som inte omfattar ersättning vid arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar.
Avtalet innehåller också regler om sammanläggning av försäkringsperioder, vilket innebär att arbete i Sverige kan räknas med för att uppfylla kraven för rätt till brasiliansk ålderspension. Det gör det även möjligt att vara utsänd till det andra landet i upp till fyra år och samtidigt fortsatt omfattas av hemlandets socialförsäkring för de förmåner som avtalet omfattar).
Det är dock inte klart när avtalet kan träda i kraft eftersom ett antal interna rättsliga förfaranden först måste slutföras.
Nytt skatteavtal med Nederländerna
Sverige och Nederländerna undertecknade den 24 juni ett nytt dubbelbeskattningsavtal som ska träda ikraft efter Riksdagens godkännande. Avtalet ersätter det nuvarande avtalet från 1991 och innehåller bland annat följande nyheter.
-
Samtliga pensioner kan nu beskattas i källstaten. Sådan pension kan normalt även beskattas i hemviststaten med avräkning för den utländska skatten. Tidigare gällde detta inte för tjänstepension som enbart beskattades i hemviststaten.
-
En uttrycklig regel för att förhindra missbruk införs. Det innebär att missbruksregeln nu har ett tydligt avtalsrättsligt stöd som träder i kraft genom riksdagens godkännande av detta specifika avtal — och därmed undviker de konstitutionella hindren som fanns i Sverige för OECD’s MLI-modellen.
-
Gränsen för företags ägarandel för att undvika kupongskatt sänks från 25 procent till 10 procent om det mottagande företaget har innehaft minst 10 procent av kapitalet eller rösterna under minst ett år. Undantaget från nederländsk kupongskatt gäller inte för utdelningar från nederländska fiskala investeringsinstitut
-
En rätt till skiljeförfarande läggs till i MAP-artikeln.
Under 1991 års avtal kunde en stat beskatta vinster på aktier om den enskilde hade varit bosatt där under de senaste fem åren. Det nya avtalet förlänger denna period till tio kalenderåren vilket är i linje med den svenska tio-årsregel.
Dessutom införs en explicit exitskatteregel som innebär att avflyttningsstaten får beskatta värdestegring på tillgångar som upparbetats under bosättningstiden. I praktiken innebär detta att Nederländerna, som har en exitskatt för individer som äger 5 procent eller mer i ett bolag, kan utlösa en nederländsk skattefordran vid utflyttning, medan Sverige, som inte har en generell exitskatt, redan beskattar efterföljande avyttringar enligt sin tioårsregel.
Första rapporteringsåret för pCbCR
Den 31 maj 2026 var en viktig milstolpe för skatteöppenhet inom EU. Då inträdde de första rapporteringsskyldigheterna enligt reglerna om offentliggörande av inkomstskatterapporter (public Country-by-Country Report, pCbCR). Det innebär att stora multinationella företag för första gången ska offentliggöra vissa skatte- och verksamhetsuppgifter per land. För företag med kalenderår som räkenskapsår blir första rapporteringsåret 2025, med inlämning senast den 31 december 2026.
pCbCR bygger i stor utsträckning på den befintliga CbCR-rapporteringen, men skiljer sig på flera viktiga punkter. Rapporten ska upprättas enligt en EU-fastställd mall och, till skillnad från CbCR, offentliggöras genom registrering hos Bolagsverket och publicering på företagets webbplats. Bolagsverket publicerar därefter rapporten och kungör mottagandet i Post‑ och Inrikes Tidningar.
Bolagsverket har ännu inte öppnat upp möjligheten för att lämna in rapporten i ett elektroniskt format, men har aviserat att mer information ska komma under hösten. Fram till dess ska rapporterna skickas in per post i bestyrkt pappersform.
Gränsbelopp för att omfattas
Om ett moderbolag, dotterbolag eller filial finns i Sverige inträder den svenska rapporteringsskyldigheten när koncernens intäkter under båda de två senaste räkenskapsåren överstiger 8 miljarder kronor. Skyldigheten upphör först när intäkterna understiger 8 miljarder kronor under två på varandra följande räkenskapsår.
För svenska dotterbolag och filialer till företag utanför EES gäller dessutom särskilda villkor för att omfattas av rapporteringskravet:
-
För svenska dotterbolag med moderbolag utanför EES krävs att dotterbolaget är ett aktie- eller handelsbolag och uppfyller minst två av följande kriterier: omsättning över 80 miljoner kronor, balansomslutning över 40 miljoner kronor, eller fler än 50 anställda.
-
För filialer till företag utanför EES krävs också att filialen har en nettoomsättning som överstiger 80 miljoner svenska kronor under två på varandra följande räkenskapsår.
Vissa kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella holdingföretag är undantagna rapporteringsskyldigheten.
Förslag, förhandlingar och diskussioner
Regeringen föreslår nytt ”superavdrag för forskning och utveckling”
Regeringen har lämnat en lagrådsremiss där man föreslår ett nytt extra avdrag på 200 procent av löneutgifter för forskning och utveckling vilket innebär att sådana kostnader får dras av med totalt 300 procent.
Läs om förslaget: Nytt skatteincitament för FoU: 200 procents extra avdrag
EU-kommissionen publicerar Omnibus med förslag på förenklingar av flera skattedirektiv inom EU
Det omfattande förslaget innebär stora justeringar avseende bland annat lägre krav på rapportering, förbättrade möjligheter att dra av räntekostnader och minskad källskatt inom EES. Även om mycket förhandlingar återstår så har detta en potential att skapa stora förändringar i det internationella skattelandskapet. PwC kommer under hösten djupdyka i flera av förslagen.
Läs mer: EU:s Tax Omnibus – det här behöver du veta
Hemställan om översyn av pensionsavtal med fullt återbetalningsskydd
I början av juli lämnade Finansinspektionen och Skatteverket in en gemensam hemställan till regeringen om att tillsätta en utredning som ser över de försäkrings- och skatterättsliga regelverken för avtal om pension med fullt återbetalningsskydd. Bakgrunden är att det under lång tid har rått en oklarhet kring huruvida dessa avtal, som utgör merparten av alla livförsäkringar av sparandekaraktär i Sverige, faktiskt uppfyller kraven för att vara försäkringar i rättslig mening. Återbetalningsskydd innebär att om den försäkrade avlider innan sparkapitalet har betalats ut som pension, betalas det sparade kapitalet ut till de efterlevande.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis krävs både ett riskinnehåll och riskpoolning inom ett försäkringskollektiv för att ett avtal ska vara en livförsäkring. I avtal med fullt återbetalningsskydd kan riskinnehållet vara så lågt att försäkringsgivaren saknar mekanismer för ansamling och delning av försäkringsrisk. Om sådana avtal inte anses utgöra försäkring uppstår en rad betydande skattekonsekvenser. Bland annat skulle arbetsgivares betalningar inte kunna ses som premier för pensionsförsäkring, vilket innebär att avdragsrätt för premierna inte föreligger eftersom tryggande inte skett genom någon av de godkända tryggandeformerna. Vidare skulle avtalen inte längre ingå i livförsäkringsföretagens avkastningsbeskattade verksamhet utan i stället bli föremål för konventionell inkomstbeskattning.
Utredningen föreslås särskilt överväga om Sverige nu bör utnyttja den möjlighet som EU-rätten ger att införa en försäkringsklass för avtal utan riskinnehåll, eller om sådana avtal bör få tillhandahållas vid sidan av försäkringsrörelse. Myndigheterna vill även att utredningen överväger om det ska införas en ny tryggandeform i inkomstskattelagen.
Frågan har också en internationell dimension. Kammarrätter har i ett flertal avgöranden prövat utländska pensionsplaner mot samma krav på riskinnehåll och riskpoolning. En ordning där svenska avtal som saknar försäkringsrisk behandlas som pensionsförsäkringar, medan utländska avtal utan sådant riskinnehåll nekas samma behandling, riskerar att hamna i konflikt med EU-rätten och den grundläggande systematiken i inkomstskattelagen. En utredning som klargör ramarna för dessa avtal kan därmed även förbättra förutsebarheten vid den skattemässiga bedömningen av utländska pensionsarrangemang.
Hemställan visar på ett behov av systemövergripande åtgärder och kan komma att medföra väsentliga förändringar för både arbetsgivare, försäkringsbolag och försäkringstagare.
FN fortsätter förhandlingarna om nya skatteregler
FN:s internationella förhandlingskommitté fortsatte att förhandla avseende ett ny ”Framework convention on international tax cooperation” samt de två första protokollen om gränsöverskridande tjänster och tvistlösning/tvistförebyggande. Förhandlingsrundan avslutades den 13 augusti. Trots att det fortfarande finns många frågor att lösa börjar förhandlingarna nu visa upp en större grad av konkretisering. FN publicerade de första fullständiga utkasten till båda protokollen samt ett utkast till själva ramkonventionen. Förhandlingarna har därmed gått från principdiskussioner till konkret avtalstextförhandling. Nästa förhandlingsrunda äger rum i Nairobi den 30 november–11 december 2026. Målet är att slutgiltiga texter ska presenteras för FN:s generalförsamling 2027.
Förhandlingarna rör i huvudsak följande:
-
Ska det införas skatteregler som innebär beskattning vid inkomstkällan? Och ska detta gälla även i situationer där ett företag varken har personal eller infrastruktur på plats (till exempel digitala tjänster)?
-
Ska sådan beskattning i så fall ske på bruttobelopp eller nettobelopp, och hur ska det avgöras var inkomstkällan är?
-
Ska det nya ramverket vara överordnat tidigare ingångna skatteavtal eller ska det införlivas löpande vid omförhandling av avtal? Ska det ställas upp krav på omförhandling av avtal?
-
Länderna tycks relativt enade om att MAP (Mutual Agreement Procedure) är en bra grund för tvistlösning – men är oense om en ny MAP automatiskt ska vara överordnat tvistlösningsmekanismer som redan finns i gällande skatteavtal.
Den politiska situationen är naturligtvis komplex, men översiktligt kan man säga att länder som Kenya, Nigeria och Indien driver frågan om ett starkare ramverk, med beskattning vid inkomstkällan i högre grad, medan Europa och Japan framför allt vill se frivilliga överenskommelser och inte riva upp existerande regelverk. USA har helt ställt sig utanför diskussionen och har i nuläget positionen att man inte tänker implementera något.
Trots den stora osäkerheten är det viktigt att följa händelseutvecklingen eftersom det är troligt att diskussionerna kan komma att påverka nuvarande och framtida skatteavtal och den breda inriktningen på internationell beskattning. Svenska företag som säljer tjänster eller digitala produkter gränsöverskridande (inklusive försäkringsbolag) kan komma att möta nya källskatter i marknadsländer om protokollet antas.
